Alla inlägg av ingemar

Ätranlaxen skyddas!

2018-07-10 Nyligen slöts ett nytt 12-årigt avtal om att Ätranlaxen och andra vilda laxstammar inte skall fiskas av grönländska fiskare i grönländska fiskevatten.  Avtalet undertecknades i Reykavik, föregicks av 12 månaders förhandling  och gäller från 2018 till 2029.

Detta betyder mycket för de halländska laxåarna. Förre fiskerikonsulenten Gösta Edman beräknade genom märkningsförsök  att mer än var tionde Ätranlax fångades i det kommersiella fisket vid Grönland och Färöarna där våra laxar har sina uppväxtområden. 

Islänningen Orri Vigfússon grundade NASF och arbetade för inlösen av dessa laxfisken. Falkenbergs Laxfiskekommitté bidrog tidigt till detta arbete genom en framsynt handläggning och stöttning av NASF av bl.a. Randolph Stenlund (turistchef), Bengt Orsander (Park och Anläggnings Chef) samt Claes Hederstierna (Ledamot, fd. museichef). Laxfiskekommittén arbetade också starkt för genomförandet av Hertingprojektet.

Med facit i hand ser vi nu efter fem år att Hertingprojektet inneburit att laxvandringen i Ätran ökat från ca 2000 till ca 4000 per år. Betydelsen av inlösen av Grönlandsfisket har alltså ökat från ca 200 laxar till ca 400 laxar för Ätrans del. Om medelvikten för laxen är ca 3 kg och en sportfiskefångad lax är värd 1500 kr/kg (eller mer?) så är värdet enbart för Falkenberg ca 1,8 miljoner kronor per år! Om jag minns rätt bidrog Laxfiskekommittén med 10 000 kronor som en engångssumma till inlösen av det kommersiella laxfisket. Vi träffade Orri Vigfússon i Göteborg på 1990-talet och det innebar att Orri fick en viktig grundplåt i sitt ideella arbete för NASF.

Heder till dessa framsynta herrar som arbetat för att vildlaxen skall ha sin fria vandring! Utan deras uppoffrande arbete hade vi inte haft den livskraftiga, unika laxstam vi har i dag. 

Läs mer om avtalet här.

Orri Vigfússon gick tyvärr bort 1 juli förra året men vi minns hans genuina arbete för vår ovärderliga Ätranlax! Läs mer här.

Flodpärlmusslans vädjan

2018-07-04  Hej! Vi är ett gäng flodpärlmusslor. Vår sammanlagda ålder är nu ca 1000 år! Vi bor i en å i Falkenbergs kommun.

Just nu har vi det svettigt för vi älskar klart, rent och kallt vatten! Vi har hört att det finns bolag som stänger av vattnet och reglerar så att våra släktingar blir utan vatten. Titta här.

Nu ligger vi i skuggan under gröna alar och har det ganska bra! Vi har hört att det finns de som tar bort träden och grönskan vid åarna. Då kan vi få värmeslag för vi kan inte fly så fort! Titta här.

Titta på vårt familjefoto och ni ser att vi har fått slam och partiklar på skalet. Slammet kommer från dikningar och avverkningar uppströms. Ni må tro att det är inte bara skalet som solkas ner, ibland känns det i gälarna som vi rökt 20 cigaretter! Våra vänner dagsländorna gillar inte heller slam i sina gälar. Läs här.

I höstas fick vi en chock av en besk och besynnerlig smak. Vi fick ont i gälarna och mådde inte alls bra. Snälla om ni vet vad det är kan ni väl sluta att spruta detta i vårt hemmavatten! Läs mer här.och här.

Våra ungdomar skulle varit med på familjefotot. Men de är sambor en tid med lax- och öringyngel. Och det är svårt i dag att hitta en hyresvärd. Laxarna hindras att vandra upp till sina lekområden och då blir det inga musselbarn! Läs här.

Men vi skall inte klaga. Svenljunga kommun jobbar ju för oss. Och Falkenbergs kommun hjälper laxarna att vandra. Läs här. Så kanske kan vi fira vår 200 årsdag tillsammans med våra barn och barnbarn!

Hälsningar från familjen Flodpärlmussla i Falkenberg

2018-07-03 Åldermusslan vilar i floden

Hälsningar även från åldermusslan. Lyssna på detta familjeråd som har så mycket erfarenhet att erbjuda!

Ålen lever farligt pga droger

2018-06-23 Endast en procent av det Europeiska ålbeståndet finns kvar. Varför försvinner ålen som förr var en av de viktigaste fiskarterna i Ätrans vattensystem?

En avgörande orsak är att ålens vandring stoppats. Dammar gör att ålyngel utestängts från sina tidigare uppväxtområden. När ålen skall vandra ut från sjöarna dör ca 70% vid varje kraftverkspassage vilket exempelvis innebär att av 1000 utvandrande ålar från Fegen är det inga som överlever kraftverkspassagen till havet oskadade!

Ålar som hösten 2017 försökte passera Yngeredsfors kraftverk på sin väg till havet.
Ålyngel som hindras av Ätraforsdammen när de försöker nå sina naturliga sjöar för uppväxt uppströms.

Även vattenkemin påverkar ålen. Ålyngel behöver neutralt pH varför kalkning av alla ålens uppväxtsjöar är viktigt. Ålen är också känslig för miljögifter varför den mix av miljögifter som tillförs Ätran skadar ålen.

Nu kommer nya studier som visar att kokain i så små mängder som 20 miljarddels gram per liter vatten skadar ålen. Dessa mängder har uppmätts i europeiska floder.
“This study shows that even low environmental concentrations of cocaine cause severe damage to the morphology and physiology of the skeletal muscle of the silver eel, confirming the harmful impact of cocaine in the environment that potentially affects the survival of this species”.

Rapportens slutsats är att dessa påverkade ålar inte klarar att simma den långa vägen till Sargassohavet.

Läs Rapporten här

Tusen laxar till midsommar i Ätran!

2018-06-22 Nu har 1000 laxar vandrat upp i Ätran hittills i år! Trots att april, maj och juni varit extremt nederbördsfattiga på västkusten.

Detta visar att Ätranlaxen haft bra överlevnad i Atlanten. Och att Hertingprojektet varit mycket lyckat för laxens fria vandring! Tidigare hindrades laxens vandring av kraftverksdammen vid Herting upp till en månad  när de var på väg till sina lekplatser i Ätran och Högvadsån. Smolten behöver inte skadas i kraftverket utan slussas förbi den gamla anläggningen (byggd 1903) via ett fisksäkert galler. Därav den ökade överlevnaden i Atlanten. 

Nu får vi därför full valuta för andra fiskevårdande åtgärder som rening i reningsverken, kantzoner i jordbruket samt kalkningsverksamheten som satsat över 150 miljoner kronor i Ätran! Och vi har fått en ny fiskesträcka i Hertingforsen som före 2013 varit torrlagd i 70 år men nu har en modern minimitappning om 11 kubikmeter per sekund!

Uppströms vid Ätrafors finns en längre sträcka på 750 meter som är Natura 2000 område. Här skulle också kunna produceras tusentals Ätranlaxar men den gamla vattendomen tillåter tyvärr att den tidigare forsande åsträckan nu torrläggs större delen av året. 

Läs mer här

Atlantlaxens år 2019

2018-06-21 Planeringen för Atlantalens internationella år 2019 har redan påbörjats! Läs mer här.

Hög tid att vi planerar deltagande från Sverige!
Halland har Atlantlaxen som landskapsdjur och vi har förmånen att ha över 20 älvar med bestånd av atlantlax!

Ätran har en av värdens viktigaste och mest genuina Atlantaxbestånd. Många andra delar av världen har en förödande genitisk påverkan från odlad lax vilket Ätran till stor del är förskonad från. Läs mer om vårt unika värdsarv här.
Kommunekologen i Falkenberg grundlade för 12 år sedan en motivering till världsarvstanken som grott sedan dess.

Ätran med laxen bör därför ta en aktiv del i firandet av den internationella laxdagen. Vi uppmanar vattenmyndigheter, länsstyrelser, kommuner, vattenråd, sportfiskare och fiskevattenägare att nu stå upp för, och på olika sätt delta i firandet av  vårt unika värdsarv, Ätran med laxen!

Varför skall vi delta? Hemsidan förklarar:

  • Laxen är en viktig katalysator för information
  • öka engagemang och deltagande för Ätrans ekosystem och vad vi kan förbättra i åtgärdsarbetet
  • öka medvetenheten om laxens historiska, kulturella, sociala, ekologiska, miljömässiga och hälsomässiga värden
  • ge fortsatt stöd för olika organisationers arbete med att bevara, stärka och utveckla de ekosystemtjänster som laxen emanerar
  • ge en ny generation beslutsfattare, politiker, planerare, forskare och utbildare information om värdet av laxen och forsens ekosystemLaxen är en viktig symbol för frågor som avrinningsområdesvis förvaltning, habitatens konnektivitet, fri fiskvandring, hållbara areella näringar, giftfri miljö, ekosystemens stabilitet, hälsa och välbefinnande, klimatfrågor samt  en bibehållen flora och fauna till gagn för framtida generationer och en levande landsbygd.

Försvunnen majfisk återvänder till Ätran!

2018-06-11 Majfisken (Alosa alosa) är en ganska okänd fisk från de halländska åarna. Nu återkommer den till Falkenberg och blir “filmstjärna” i Ätran vid Hertingforsen.

Källa: Fiskevårdsteknik AB (Klicka för att se video)

I början på 1900-talet fanns majfisken i hundratusental i Europas floder och var föremål för ett viktigt kommersiellt fiske. Enbart i Rhen fångades vissa år på 1800-talet över 250 000 ton! Majfisken leker i floderna och åarna och vandrar högt upp i vattensystemet precis som laxen. Den kan väga ca 4 kg och bli 70 cm lång. 

Majfisken vandrar ned till 400 meters djup i havet där den äter plankton. För sin reproduktion är den helt beroende av älvarnas forsar för att leka. Dammar har utestängt denna fisk från sina forna lekområden varför den nu precis som ålen är utrotningshotad. Men då den har kortare livscykel är den numera “bortglömd”.

För att rädda majfisken startades ett LIFE-projekt i Tyskland 2011-01-01 till 2015-12-31 där 1,605,827 € satsades för majfiskens bevarande. Projektet lyckades och nu återkommer hundratals majfiskar varje år till Rhen för att leka! Läs mer här.

Hertingprojektet har haft stora positiva effekter på bestånden av lax, havsöring, havsnejonöga och Europeisk ål. Tänk att vi nu också  ca 75 år efter det att Hertingforsen torrlades återigen kan se att majfisken vandrar i forsen! Tänk att vi har fått tillbaka denna unika fors mitt i centrala Falkenberg. 

Både de vandrande majfiskarna, laxarna och öringarna skulle uppskatta om även den numera torrlagda Rävigeforsen vid Ätrafors återfick en del av sitt naturliga flöde, så att dessa fiskar fick tillbaka det vatten som de använt för lek och uppväxt under tusentals år!
Läs mer om Rävigeforsen här.

Floder med egna rättigheter!

2018-05-31. Vetenskapsradion rapporterar nu om att högsta domstolen i Colombia skall ge landets del av Amazonasskogen egna juridiska rättigheter. Läs mer här.

För ett år sedan fick Whanganuifloden på Nya Zeeland egna rättigheter. Läs mer här.

Ätran är en av Sveriges och världens förnämsta floder när det gäller naturlig, opåverkad Atlantlax. Forskaren Courtland Smith, Canada, talar om ett unikt världsarv. 

När skall Sverige följa det goda exemplet att ge ett naturområde juridiska rättigheter på samma sätt som Nya Zeeland och Columbia gör? Kanske blir vi land tre med att ge Ätran en egen juridisk status? Istället för att se Ätran som ett kraftigt modifierat vatten där naturen får maka på sig för andra intressen? Läs mer här.

 

 

 

Guidning vid Ätran

2018-05-24 Länsstyrelsen i Hallands län stod som värd för Sveriges länsstyrelsers miljönätverk. Halland visades upp från den soliga sidan. Atlantlaxen är Hallands landskapsdjur och vad passade då bättre än att visa upp Hertingprojektet i Falkenberg!

Johan Bengtsson från Destinationsbolaget hälsade välkomna och berättade om Ätrans Laxfiske och dess utvecklingsmöjligheter. Vi fick också en kort historisk resumé vad laxen betytt för Falkenberg historiskt. (se rubikbild)

Parkförvaltningen gör ett fantastiskt fint jobb och många av de tillresta besökarna berömde spontant den fina miljön längs Hertingforsen och kommunens arbete med skyltning, bekämpning av parkslide mm. En flugfiskare svängde elegant flugan i forsen och många blev sugna på att tillbringa några dagar i Falkenberg. Precis som engelsmännen och Wilkinson som skrivit boken “Days in Falkenberg”. Särskilt som de stora fiskarna tack vare fria vandringsvägar nu blir fler och fler.

Jens Melin och Carl-Göran Olofsson från FEAB berättade om Falkenbergs Energi och visade på möjligheterna att anpassa vattenkraften till en miljövänlig och hållbar elproduktion. En renovering pågår för att öka effektiviteten i kraftverket.

Hans Schibli Länsstyrelsen och Ingemar Alenäs ekologikonsult visade besökarna “Kungarundan” och berättade om Hertingprojektet och vandringsfisken. Projektet har inneburit att laxtillgången fördubblats och Ätrans naturvärden och ekosystemtjänster har ökat betydligt. De positiva återverkningarna märks tydligt ända upp till biflödet Högvadsån!

Elisabeth Thysell från länsstyrelsen berättade vid en station om havsnejonögats förunderliga liv. Nejonögonen har funnits på jorden längre än dinosaurierna! Och en grupp av besökarna fick se ett havsnejonöga som slingrade sig upp för forsen! Trots att beståndet i Sverige kanske inte är fler än 300 exemplar. Ätran är en pärla bland de halländska åarna och visade i dag upp sig i dag från sin soliga sida.

Text och foto: Ingemar Alenäs

Havsnejonögat vandrar i Ätran

2018-05-12 I går filmades de första havsnejonögonen för året i Hertingforsens webbkamera. Dessa havets urinnevånare är punktliga vårtecken, förra året filmades de första den 8 maj!  Läs mer här.

Halland har ansvaret för åtgärdsprogrammet för havsnejonöga. Det beror bl.a. på att Ätran är ett av Sveriges starkaste fästen för denna urgamla art som funnits några hundra miljoner år längre än dinosaurierna! 1944 till 2013 var havsnejonögats naturliga vandring till de forna lekområdena i Ätran uppströms Falkenberg stoppad genom Hertingdammen. 

Nu kan vi åter se hur dessa relikter vandrar sin naturliga vandring i Ätran upp förbi Vessigebro och vidare upp i Högvadsån till Nydala.
Hertingprojektet gör att denna hotade art nu har tillgång till stora delar av sitt ursprungliga lekområde!

Källa:www.fiskdata.se

 

Metartävling i Ätran

2018-05-10 Kristi himmelfärdsdag är av tradition “första metaredan”. Mårdaklevs byalag anordnar traditionsenligt metartävling i Ätran.

Bilden visar förra årets vinnare från Östabäck (längst bort på bryggan). I dag har han haft fiskelycka och fått abborre, mört och löja. Kanske tar han hem priset även i år och får en god middag på Klevs gästgiveri som pris.

Ätrans rena vatten är en förutsättning för att familjerna skall kunna samlas och njuta av gemenskapen och fisket vid ån. Ätran förenar till spännande aktiviteter för barnen och en stunds avkoppling för de vuxna. Läs mer om Ätrans vattenråd här.

Strandbriken är eroderad och flödet är lågt – man får hålla i de små barnen så att de inte faller i ån. Träden på motsatt sida faller dock i ån när brinken eroderas av de reglerade flödena i ån. Det har inte regnat i området på hela perioden men flödet följer elpriserna på spotmarknaden och de varierar.

När man tappar vatten från Fegen med en skillnad på 1,8 meter får vårlekande siklöjan problem och båtarna hamnar på torra land. Och nedströms blir problemen det omvända Kalvsjön översvämmas…