2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var har ålen då hamnat?
I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!
Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.
Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON
2018-12-06 Kommunens årliga miljöpris har gått till våtmarksbyggarna Folke Svensson, Christer Bengtsson och Ronny Bengtsson, Lilla Backa i Kärnebygd vid Tjärnesjön.
Kommunen utger årligen ett naturvårdsbidrag på en halv miljon kronor och årets pristagare har tidigare fått ta del av detta bidrag. Tidigare har Leif Carlsson Knarrhult fått kommunens miljöpris vid två tillfällen för sina våtmarker i Knarrhult vid Tjärnesjön.
Kommunens motivering till årets miljöpris lyder: “Med engagemang, kunskap och arbete har pristagarna skapat en livsmiljö i Falkenbergs inland där både människa och djur trivs. Lilla Backa i Gällared visar hur omsorgen om den egna platsen kan gynna biologisk mångfald, friluftslivet och få nästa generation att välja att bo kvar”.
Naturnytt gratulerar 2018 års Miljöprisvinnare till insatsen för den biologiska mångfalden kring Tjärnesjön.
Fler nomineringar till kommunens miljöpris fanns att ta ställning till men det var våtmarkerna kring Tjärnesjön som för tredje gången drog det längsta strået vid miljöpriskommitténs juryarbete.
2018-11-29 Generaldirektör Jakob Granit på Havs- och vattenmyndigheten invigde i dag Laxens år 2019. Hav efterfrågar nu synpunkter på förvaltningen av våra bestånd av Atlantlax.
Ett 70-tal personer med uppgift att värna om laxen hade samlats vid detta välarrangerade symposium för att utbyta kunskap om hur vi bäst skall förvalta bestånden av våra svenska laxbestånd.
Information och kommunikation om laxen är viktig och under 2019 kommer allmänheten att informeras om det arbete som pågår för att värna om laxen.
Hav presenterade en strategi som bl.a. innefattade förslag till nya fiskeregler. Detta renderade inte i så mycket diskussion då de flesta av dessa förslag redan införts av dem som nyttjar våra laxvatten.
Diskussionen skärptes när ordföranden för Stensåns fvo lyfte frågan om fiske på blandbestånd av lax i Laholmsbukten. Hav menade att man nyligen sett över regler för havsfisket och att detta nu får vänta medan man ser över reglerna i sötvattensområdet. Representanten från SKIFO menade att detta fiske är viktigt för husbehovsfiskarna. Myndigheten har till NASCO rapporterat att inget fiske på blandbestånd av lax förekommer i Sverige. Därför borde man prioritera en utfasning av allt blandbeståndsfiske i havet särskilt som det motverkar föreslagna åtgärder i älvarna.
SLU presenterade en indelning av västkuståarna i olika klasser där vissa åar ansågs ha en god reproduktiv kapacitet där inga åtgärder behöver genomföras. Undertecknad ställde frågan om klassning endast gäller områden dit vandringsfisken nu har tillgång till sina lekområden och exkluderar tidigare nyttjade laxhabitat. Så var fallet. Men det är allom bekant att vandringsfisken lax och ål i dag till stor del är utestängda från sina forna reproduktionsområden.
Västkuståarnas reproduktiva kapacitet av Atlantlax. Källa SLU Erik Degerman.
En mer adaptiv förvaltning vore att identifiera områden som nu är stängda för laxen genom dammar eller torrläggning och se över hur vi här kan förbättra tillgängligheten och produktionen. Här finns kanske den största potentialen vilket också visades av Hans Schiblis intressanta föredrag om laxens historia i Halland. (Klicka på bilderna för att förstora – sedan tillbkapil får att komma tillbaka till artikeln).
Historiska laxfångster i Halland visar den goda produktion som rådde när laxen hade tillgång till sina naturliga uppväxtområden. Den samlade fångsten vid kust och åar kunde uppgå till ca 80 ton. Föredrag Hans Schibli Länsstyrelsen i Halland. Figur efter Alenäs,I. och Hultberg, H., 1996.
Hertingprojektet är även ett lysande exempel på vad som händer när vatten släpps i den torrlagda naturliga åfåran. Här produceras i dag ca. 30.000 laxyngel vilket kan ge en smoltproduktion av ca 6000. Det tidigare laxproducerande Natura 2000 området vid Ätrafors är ca 2x Hertingforsen och skulle kunna ge 2x Hertingforsens smoltproduktion. Degerman har bedömt smoltproduktionen i Ätrans huvudfåra från Falkenberg till Ätrafors till 9102 smolt. Exemplet visar att det är viktigt att förvaltningen inkluderar möjliga åtgärder i tidigare laxproducerande områden i våra Hallandsåar. Särskilt borde detta gälla laxens N2000 områden enligt art- och habitatdirektivet. Läs mer om dessa områden i Ätran här.
SLU redogjorde också för en mer biologisk och ekosystembaserad förvaltning där man även tar in genetiska parametrar i bedömningen. Denna aspekt är ytterst viktig då man i ex. Norge förlorat mycket av den genetiska mångfalden i sina laxbestånd genom alla rymlingar som påverkar genetiken. När detta sker får man ingen hållbar förvaltning. För Sveriges och västkustens del kan den omfattande kompensationsodligen utgöra ett orosmoment.
Ätranlaxen är här ett bra exempel på ett av de få kvarvarande laxbestånden som haft minimal genetisk påverkan genom odlingsverksamhet. Undertecknad framförde att detta är en aspekt som tydligt behöver lyftas i laxförvaltningen. Den genetiska särart som utvecklats i Ätrans olika biflöden ger en genetisk bredd som är viktig för beståndets resiliens och motståndskraft mot olika typer av förändringar. Undersökningar av DTU genom LNS-projektet visar på Ätranlaxens genetiska särart. Enbart bedömningar av reproduktiv kapacitet riskerar att underskatta betydelsen av ekosystemens resiliens och beståndens genetiska särart.
Läs mer om Laxens år på Facebook och på Havs hemsida här.
2018-11-28 Göteborgs fiskauktion säljer hotad pigghaj. Vid denna årstiden är honorna dräktiga och skall föda sina ungar efter att ha varit havande i 18-22 månader.
64 lådor akut hotad Pigghaj såldes i dag onsdagen den 28 november på fiskauktionen i Göteborg till ett pris av 11 757 kronor.
48 lådor pigghaj såldes fredagen den 30 november till ett pris av 8831 kronor. Som “grädde på moset” såldes samma dag 196 kg ål till ett pris av 20635 kronor. Enligt Havs och vattenmyndighetens hemsida: “Allt kommersiellt fiske efter ål i Nordostatlanten och Östersjön är förbjudet mellan 1 november 2018 och 31 januari 2019”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion av färsk ål är tydligen OK?
Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida: “Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten”. Men försäljning på Göteborgs fiskauktion är tydligen OK? Man lagstiftar på ett sätt och handlar på ett annat sätt med haj som handelsvara.
Vikten av den försålda hotade hajen var 1.18 ton och som jämförelse såldes samma dag 1,58 ton torsk. De landade fångsterna av sej, långa, kolja vitling och rödspotta var betydligt lägre. Det är bekymmer med miljömålet “Levande hav”.
Vår tids allvarligaste miljöhot är förlusten av hotade arter. Respekten för lagstiftningen och myndigheternas tillsyn verkar tyvärr obefintliga när man på detta sätt håller auktion i Göteborgs fiskhamn på akut hotade hajar.
De dräktiga hajhonorna gråter blod.
PS. Fortsatt försäljning 2018-12-06 Pigghaj 37 lådor 561 kilo till ett pris av 6 872 kronor. Säljs kanske nu i juletid som rökt “havsål”? DS
2018-12-07 Pigghaj 20 lådor 285 kilo pris 3 414 kronor.
2018-12-14 Pigghaj 22 lådor 343 kilo pris 3 418 kronor.
2018-11-23 På Black Friday auktionerades ut fyra lådor med 60 kilo akut hotad rödlistad pigghaj på Göteborgs Fiskeauktion. 600 kronor var Black Fridays pris.
Rödlistad haj gråter tårar av blod: Honorna drar sig mot kusten då ungarna skall födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 centimeter långa vid födelsen. De dräktiga honorna säljs orensade ofta med fostren i magen, färdiga att föda efter över ett års dräktighet!
På danska fiskeauktionen i Hanstholm och Hirtshals såldes under Black Friday 996 kilo hotad Pigghaj till ett pris av 7216 danska kronor. Under november har dansk fiskeauktion sålt 5515 kilo hotad pigghaj för 66.629 danska kronor.
2018-11-21 Vilket är vår tids viktigaste miljöhot? Om vi skall kunna förvalta naturen rätt till kommande generationer måste vi veta vad som påverkar naturen.
Francis Bacon som var filosof på 1600-talet sa: Enda sättet att behärska naturen är att lyda den!
Allt fler rapporter pekar på att den biologiska mångfalden är vår tids viktigaste miljöfråga. Stockholms Universitet har under flera år rapporterat om detta. Nu kommer intressanta rapporter från flera av världens forskare som menar att vi står inför den sjätte stora artutrotningen. Förenta nationerna har just nu en stor konferens om biologisk mångfald. Läs mer här.
För att se klimatets påverkan, klicka på figuren för att förstora. Se även hur Hallands län ligger till när det gäller andelen försvunna rödlistade arter. Det är hög tid att vi i Halland blir medvetna och allvarligt funderar över hur vi bäst förvaltar vår naturrikedom.
Vi är en del av ekosystemet och bara en av alla miljontals arter. Våra enda verkliga tillgångar är de ekosystemtjänster som produceras av naturen och dess arter. Från minsta jordbakterie, till insekter, växter, fåglar, fiskar och däggdjur. Konventionella monokulturer med få arter och användning av bekämpningsmedel ger kortsiktig tillväxt med ökad sjukvård och därmed tillväxt av BNP. Varierat landskap med många arter ger större utbud av ekosystemtjänster. Vi står inför ett vägval där Halland och Sverige behöver tänka om.
Sveriges riksdag fick nu i november sin första talesperson för den biologiska mångfalden någonsin! Läs mer här.
2018-11-21 Frankrike föregår med det goda exemplet att föreslå förbud för fem bekämpningsmedel mot insekter.
Frankrike blir nu första landet i Europa att föreslå ett förbud mot fem bekämpningsmedel som påverkar bestånden av insekter, vildbin och tambin.
Glödsandbi i Vessigebro. Olika arter av tama och vilda bin är extremt känsliga för neonikotinider som används för att bekämpa “skadeinsekter”. Svenska bönder hyr in tama bin för att pollinera klövervallar.
Bakgrunden är en rapport från Förenta Nationerna som varnar för att 40% av de insekter, särskilt bin och fjärilar, som pollinerar våra födoväxter riskerar global utrotning.
Franska bönder ökade sin användning av pesticider med 12% mellan 2014-2016. Nu rasar de franska böndernas organisation FNSEA mot förslaget som de anser “kommer att förvärra den orättvisa konkurrensen mellan producenter som förbjuds och tillåts använda pesticider”.
Läs mer här.
2018-11-19 Rebecka Le Moine gästade Falkenberg och höll ett inspirerande föredrag om biologisk mångfald. Rebecka är nybliven riksdagsledamot och 2017 blev hon prisad som årets miljöhjälte av Världsnaturfonden.
Rebecka har också gjort sig känd för sitt arbete med den biologiska mångfaldens dag som inträffar varje år den 22 maj. Läs mer här.
Med stort engagemang och kunnighet berättade Rebecka om vår tids primära miljöfråga; den biologiska mångfalden. Vi fick bl.a. följa med på Rebeckas resa till Indien och höra hur framgångsrikt deras arbete är med att bevara tigern. Rebeckas respekt, förståelse och kunnighet om värdet av all biologisk mångfald var imponerande, kanske har t.o.m. en fästing en plats i livets väv.
Även i Sverige har vi nått framgång med att göra åtgärder för att bevara mångfalden såsom biotopvård för lövgrodan i Skåne. De största vinsterna i det biologiska mångfaldsarbetet finns att göra när det gäller våra areella näringar jord- och skogsbruk.
Rödlistade arter dominerar i Skogs- och jordbrukslandskapet. Konventionella brukningsmetoder innebär en förlust av den biologiska mångfalden. Klimatförändringar har liten påverkan även om denna påverkan får stort utrymme i massmedia. Klicka på bilden för att få den större.
Det blev livliga diskussioner när det kom in på frågor som rörde både ego och eco. Allemansrätten och strandskyddet är viktiga frågor för naturens och vårt eget välbefinnande.
Rebecka blev i november av Miljöpartiet vald till politisk talesperson i riksdagen för den biologiska mångfalden. Det här är första gången den biologiska mångfalden får en egen talesperson i riksdagen! Vi önskar Rebecka lycka till med det fortsatta arbetet för den biologiska mångfalden. Läs mer här.
2018-11-13 Skyddsvärda musslor i Ätrafors är hårt ansatta av korttidsregleringen i bolagets damm som magasinerar vatten.
2018-11-13 Korttidsreglering av Ätran ger upprepad torrläggning av viktiga musselmiljöer vid Ätrafors.
November 2017, september 2018 och nu i november 2018 har musslornas stränder torrlagts när bolaget tappat ut vatten för att få ren energi. Musslor kan bli gamla och detta är ett stort hot för ett hållbart liv, för musslor och annan fauna i Ätraforsdammen. Läs mer om torrläggningen 2017 här.
Enligt Unipers hemsida tappas det i dag 2017-11-13, 35 kubikmeter per sekund i Ätrafors kraftverk medan de senaste uppmätta värdena uppström i Yngeredsfors kraftverk är 25 kubikmeter per sekund i dag och 21 kubikmeter per sekund i går. Enligt enkel matematik innebär detta att nivåerna sjunker i Ätraforsdammen där stränderna torrläggs. PS Dagens torrläggning är något mindre än den i somras DS.
I september anlitade Uniper Farmartjänst som gick och plockade rödlistade musslor för att rädda dessa undan uttorkning och död. Läs mer om torrläggningen sommaren 2018 här.
Det är därför överraskande att bolaget fortsätter att upprepa torrläggningen av Ätraforsdammen, med sitt unika musselbestånd. Har bolaget redan glömt att man i somras gjort en viktig insats för miljön när man anlitade Farmartjänst för att rädda döende musslor.
2018-11-13. Torrlagd strand på grund av korttidsreglering.
2018-10-28 I går gick man ur huse i Huskvarna, Habo och Jönköping. Det var rödingens och öringens dag!
Länsstyrelsen i Jönköping, kommunernas naturavdelningar och hembygdens naturorganisationer samlar årligen till denna fest för att öka kunskapen om och förståelsen för Vätterns fiskar och “livet under ytan”.
2018-10-28 Storrödingen leker vid Vätterns steniga strand i hamnen vid Huskvarna.
Huskvarna hamn var centrum för informationen om rödingens lek. Här fanns ett tält med fika och information. Besökare och barnfamiljer vandrade runt i hamnen och alla fick med hjälp av guider se ett färgsprakande skådespel där Vätterns rödingar lekte vid sjöns steniga stränder. Fikat värmde gott vid tältet där man också kunde ta del av informationsmaterial om Vätterns fiskarter, storrödingens liv och de bevarandeåtgärder som görs för att hålla bestånden i gynnsam bevarandestatus.
2018-10-28 Länsstyrelsens informationstält där man lämnar ut informationsmaterial om storrödingen, planscher om Vätterns fiskar, besökskartor och presenter till barnen. Videofilm visas om storrödingens liv och strax intill visas båtar för trollingfiske i Vänern.
Hembygdsgården Hovslätt, vackert belägen vid Tabergsån, var en av dagens informationspunkter där Vätterns öring stod i fokus. Länsstyrelsen hälsade välkommen och demonstrerade elfiske. Besökarna fick se små “öringbarn” som blir resultatet av de stora öringarnas lekbestyr. Upptech Science Center, Jönköpings kommun visade bottenfauna och det var barnens favorit att själva få håva upp några av de tusentals vattendjur som bor i Tabergsån. Det ger en god bild av naturens näringsväv och hur allt hänger samman.
2018-10-28 En av alla fantastiskt vackra åar vid Vättern där storöringen och harren har sina lekplatser. Trots att här inte var någon visningsstation kom lokalbefolkningen och berättade kunnigt för oss om de storöringar vi såg som rörde sig i ån.
Länsstyrelsens information pågick mellan kl. 10-15. Tiden gick fort när man skulle besöka olika stationer och aktiviteter. Rödingarnas färgprakt hänger kvar på näthinnan. Tänk att det finns 43 lokaliserade lekgrund för rödingen i Vättern. Och otaliga små åar med lek av harr och öring. Tack för att vi fick inblick i storrödingens fantastiska liv och för allt trevligt bemötande vid Vätterns strand!
Myndigheter och berörda organisationer skall ha en stor eloge för hur väl man lyckats med sitt informationsarbete. När man som “utsocknes” kommer till festen tar lokalbefolkningen entusiastiskt hand om gästen och berättar stolt om de gemensamma “skatter” som finns i Vätterns fauna! Detta årliga event och information har gjort lokalbefolkningen till goda ambassadörer för Vätterns unika djurliv.
