2019-01-26 Under gårdagen hölls Hallands årliga miljömålskonferens i Varberg. Det var en dyster tillställning.
Vår Landshövding Lena Sommestad kunde konstatera att uppfyllelsen av miljömålen var usel. Vi klarar ett av miljömålen i Halland nämligen ett skyddande ozonskikt. Vi är nära att nå miljömålet säker strålmiljö.
De övriga 14 miljömålen kommer vi inte att uppnå nämligen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalité, Hav i balans, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt och djurliv samt Generationsmålet.
Om vi arbetade med väsentliga frågor som biologisk mångfald och bevarande av ekosystemtjänster skulle vi komma en bra bit på miljömålen i Halland. Ett exempel är miljömålet Bara naturlig försurning. Läs mer här.
Miljöfrågorna har på senare tid kommit att bli synonyma med den viktiga frågan om klimatet. Vad vi inte förstår är att det då också handlar om de andra miljömålen där frågan om biologisk mångfald är central. Läs mer här.
Klimatfrågorna är abstrakta och svåra och behöver en lösning. Alla bör dra sitt strå till stacken. Men för att åtgärda de andra 14 miljömålen som vi inte uppfyller finns det “enkla” åtgärder som vi kan styra över i vårt eget landskap Halland.
Vi kan lätt införa åtgärder för att uppnå levande skogar, ett rikt odlingslandskap och bara naturlig försurning. Hertingforsen visar hur vi kan få ett levande vattendrag av en torrfåra. Kalkning med EU-bidrag visar hur vi skulle kunna åtgärda 60% sura Hallandssjöar! Ekologiskt jordbruk kan fasa ut en del av giftanvändningen som ex Round-Up. Om vi slutar att enbart prata om klimat och tar de konkreta miljöfrågorna på allvar finns det fortfarande hopp för Hallands rika biologiska mångfald.
2019-01-26 Kalkningen av sjöar och vattendrag firar i år 40 år i Halland och Falkenberg. Detta är en av de största och mest lyckade miljömålsinsatser som gjorts i Halland.
2009-01-19 Hölls en landsomfattande kalkningskonferens, “Halland kalkar för livet”, på Strandbaden i Falkenberg, för att fira kalkningens 30-årsjubileum. 112 personer från hela Kalkningssverige hade samlats för att fira denna lyckade miljöinsats.
Falkenbergsfödde Bo Bengtsson var moderator för hela konferensen. Konferensens “nestor” och en av initiativtagarna till att rädda Ätranlaxen genom kalkning var den 97-årige fiskerikonsulenten Gösta Edman. Denna pionjär gick ur tiden endast någon månad innan han skulle fylla 100 år. Mästerfotografen Mattias Klum höll ett föredrag om biologisk mångfald och alla kände vilka värden vi räddar genom att kalka Hallands tusentals sjöar och vattendrag.
Läs mer om detta event i Hallands Nyheter här. I denna artikel kan man också läsa om alla de personer som belönades med diplom och laxar för att de under tre decennier varit “motorn” i den svenska kalkningsverksamheten.
Året efter den uppmärksammade konferensen fick Falkenbergs kommun 2010 bidrag från EU för att kalka försurade sjöar. Bidraget var på 7 miljoner och ingick i EU-projektet Living North Sea med den svenska rubriken “Från källa till hav”. Det femåriga projektet pågick 2009-2014. Detta var ett genombrott då endast 30% av Falkenbergs försurade sjöar tidigare kalkades eftersom kommunekologen i Falkenberg fått nej till statsbidrag för övriga sjöar. Läs reportage i SVT här. Nu stod kalkningsverksamheten på sin höjdpunkt och alla trodde att problemet med finansieringen av åtgärder mot det sura nedfallet var löst, till dess att markernas naturliga återhämtning tar vid.
Hösten 2011 kalkar Falkenbergs kommun sjöar med EU-bidrag. Dörren till EU-bidrag är öppnad då vattendirektivet och åldirektivet nu kan användas som argument för att kalka våra sjöar.
Men det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess. Det vi under 30 år lärde oss om vilket pH som naturen behöver har reviderats. Vägen till EU:s kalkningsbidrag har glömts, och kalkningsanslagen har minskat. Falkenbergs kommun “outsourcade” kalkningsverksamheten till Halmstads kommun och förväntade EU-ansökningar uteblev.
Endast 30% av Hallands försurade sjöar kalkas i dag och vi uppnår inte miljömålet “Levande sjöar och vattendrag” 40 år efter det att vi startade kalkningsverksamheten.
2019-01-26 Efter Hallands miljömålskonferens i Varberg kunde vi i dag läsa i HN att miljömålen om försurning inte uppfylls i Halland! Landshövdingen är fortfarande bekymrad över att “Vi har här i Halland störst andel försurade sjöar i landet”. Det är dags att det hårt drabbade Halland återtar sin position som föregångare på att åtgärda miljömålet “Levande sjöar och vattendrag!”
Kanske är det dags att inte enbart prata om klimatet utan även ägna försurningen och den biologiska mångfalden en tanke. Att åtgärda våra försurade sjöar och vattendrag är lätt. Det finns kunniga entreprenörer och konsulter som gärna utför arbetet och EU betalar om man frågar. Glöm inte bort de konkreta och lätt nåbara miljömålen bara för att vi nu övergått till att prata och prata om de mer abstrakta frågorna kring klimatförändringar!
2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019.
2019-01-17 Göteborgs Fiskauktion fortsätter att bjuda ut akut hotad haj till hugade spekulanter även under 2019. I dag såldes 21 lådor pigghaj som vägde 266 kilo till ett pris av 3195 kronor.
Göteborgs fiskauktion: “Pigghajen är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning”. “Den totalt tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten … är satt till noll sedan 2011. Tonvis med haj är såld i Göteborg sedan dess! Handeln med fredad haj fortsätter 2019 på Göteborgs fiskauktioner!
På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns följande information om Pigghaj (Squalus acanthias): “Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa pigghaj i svenska vatten och den ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Arten kan bli åtminstone 37 år. Pigghajen föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader.”
SLU och Hav har 2018-02-01 gett ut en resursöversikt för havens fiskbestånd. Där kan man läsa om Pigghajen: “Den totala tillåtna fångstmängden för EU och norska vatten innebär att den totala fångstmängden i Nordsjön inkluderande Skagerrack och Kattegatt är satt till noll ton sedan 2011. Pigghajen är också förbjuden att fiska både med nät och handredskap i fritidsfisket. Pigghaj ska skyndsamt återutsättas om den fångas”.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsynen över fiskförsäljningen på Göteborgs fiskauktioner. För något år sedan såldes stora mängder tjuvfiskad gös på auktionen. Om pigghajen nu åtnjuter det skydd som framgår av Hav:s hemsida är det märkligt att det förekommer en stor försäljning av haj på Göteborgs fiskauktioner.
Pigghajen gråter blod.
2019-01-23 Sju lådor pigghaj försåldes i dag vilket motsvarade 136 kilo som såldes för 1 632 kronor.
2019-04-18 En låda Pigghaj om 8 kilo såldes på GFA för 56 kronor.
2019-03-01 På fiskauktionen i Hanstholm, Danmark såldes 109 kilo Pigghaj vilket är 1767 danska kronor eller 2493 svenska kronor.
Båda auktionerna säljer haj från Nordsjöns hotade bestånd.
2019-01-16 Länsstyrelsen i Hallands län har i en färsk rapport beräknat vinsten av Hertingprojektet till 65,3 miljoner kronor.
Länsstyrelsen skriver på sin hemsida: “Den huvudsakliga slutsatsen är att Hertingprojektet var samhällsekonomiskt lönsamt. Det vill säga projektets nyttor var större än dess kostnader. Med en tidshorisont på 50 år beräknas vinsten vara 65 miljoner kronor”. Läs mer här
Länsstyrelsen skriver i rapporten att: “Syftet med detta projekt är att ge en bild av det samhällsekonomiska värdet av en miljömässig förbättring i ett vattendrag.” Vidare skriver man att “Resultatet av denna analys kommer att vara ett viktigt underlag för de aktörer som deltagit i, och finansierat Hertingprojektet. Det kommer också att vara ett viktigt underlag för andra aktörer runt om i Sverige som står inför liknande utmaningar och behöver få vägledning i vilka metoder som är samhällsekonomiskt effektiva”.
Länsstyrelsens rapport är i detta avseende mycket värdefull då det är sparsamt med information över liknande restaureringsprojekts positiva socioekonomiska effekter och positiva effekter på områdets produktion av ekosystemtjänster. När man använder rapporten som underlag måste man beakta de begränsningar i rapporten som gör att länsstyrelsens bedömning av projektets verkliga värde är ofullständig.
Länsstyrelsens begränsade värdering är mycket intressant då rapporten endast omfattar det positiva värdet av det geografiska området av Ätran i Falkenberg och är begränsat till värdet av enbart laxen. Projektets största värden ligger enligt Firma Ingemar Alenäs bedömning i den positiva påverkan av ekosystemtjänsterna i de övriga delarna av Ätrans, Högvadsåns och andra biflödens avrinningsområden. Det sammanlagda värdet av positiva ekosystemeffekter för övriga fiskarter såsom havsöring, ål, havsnjonöga, majfisk, sik m.fl. är betydande och ligger för ålen minst i parietet med laxens värde. Länsstyrelsens värdering bör således kompletteras med dessa värden för att tjäna som en god vägledning.
Av rapporten framgår också tydligt att Länsstyrelsen gjort avkall på rapportens syfte. Författaren skriver: “Som tidigare nämnts skall denna analys dessutom betraktas som rörande en delmängd av det totala värdet som uppstått till följd av Hertingprojektet och att laxen är den mest betydelsefulla arten och därför ligger fokus i denna studie helt på den”. “Det är endast värden som uppstår i direkt anslutning till projektområdet som inkluderas”
Länsstyrelsens beräkning av en vinst på 65 miljoner är särskilt anmärkningsvärd då länsstyrelsen utesluter ett antal positiva parametrar. Man anger att bedömningen bygger på 100 till 500 ytterligare återvandrande fiskar och använder Fig. 2 som innehåller allvarliga felaktigheter. Uppvandringen av laxfiskar är efter åtgärd betydligt större än vad figuren visar. Detta fel kunde man undvikit om man frågat någon som arbetat med projektet. Det skulle vara intressant om Länsstyrelsen gjorde en ny beräkning med korrekt information.
Data är förskjutna ett år (2013 blir 2012). Före Hertingdammen revs visas kurvan för havsöring+lax och efter det att Hertingdammen revs är det osäkert vad som visas.Data från kameran vid Herting. Antalet uppvandrande laxfiskar var ca 2000 före åtgärd och ökade med ca 2000 till ca 4000 efter åtgärd. Rivningen av dammen 2013 orsakade viss störning.
Länsstyrelsens rapport missar således att värdesätta en stor del av Hertingprojektets positiva effekter och ekosystemtjänster vilka bl.a. beskrivs i Firma Ingemar Alenäs rapport från 2017-10-10.
Exempel på mervärden som inte belyses av Länsstyrelsen är: Falkenbergs PR och Goodwill för arbetet med den nya forsen. Falkenbergs Energi AB blev efter projektet rankat som topp tre av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) med starkast miljöprofil bland landets ca 130 elhandelsbolag. Firma Ingemar Alenäs har guidat vid forsen och hållit föredrag för över 2000 personer om projektet. Fiskeguide i Falkenberg håller flugfiskekurser vid forsen. Fiskekort säljs i forsen (83000 kr 2018) vilket ökar turistinkomsterna för Falkenberg.
2017-09-15 Nydala Sven-Erik Möller lyfter en 10-kilosöring förbi fallet.
Förbättrat fiske Länsstyrelsen har missat tillgänglig information om att Falkenbergs Laxfiske 2018 har fått ca 30% utökade fiskekortsintäkter genom att göra flugfiske tillgängligt i Hertingforsen. Detta är dessutom ett ekologiskt hållbart fiske där all fångst återutsätts. Försäljningen av fiskekort har även ökat uppströms på Ätrans Nedre FVO:s vatten. Tidigare dog ett stort antal leklaxar och fiskar när de “fångades” i torrfåran. Värdet av denna förbättring har inte bedömts av Lst.
Ekosystemförbättringar som följer av Hertingprojektet. Antalet uppvandrande laxfiskar i fiskräknaren vid Herting har ökat från ca 2000 till ca 4000 laxfiskar. Länsstyrelsen säger att man gör en “konservativ skattning” och räknar endast positiva effekter på 100-500 laxar!? Ökningen i uppvandringen är ca 5-20 ggr högre! Antalet stora laxar och havsöringar har ökat p.g.a. projektet. Öringar på ca 10 kg återvänder nu! Vid Nydala har det efter projektet (2017) räknats fler laxar (2SW) än någon gång sedan räkningarna startade 1954. Antalet laxyngel och ålyngel i forsen är ca 30 000 och 3000 vilket elfisken visar. Elfiskekonsulten har rapporterat att den återställda forsen nu kan producera ca 1000 nya leklaxar vilka inte ingår i Länsstyrelsens beräkning! Antalet evertebrater (sländor mm.) är ca 30 miljoner i den nya forsen till gagn för fiskar och fågellivet.
Samverkande effekter av Hertingprojektet Falkenbergs kommun har kalkat för ca 200 miljoner kronor och ett mål med kalkningen är att rädda laxen och andra känsliga fiskar samt att återställa påverkade ekosystem. Hertingprojektet innebär nu att man förbättrar utfallet 1+1=3. Översvämningsrisken i Falkenberg minskar enligt utredning. Vattennivån uppströms sänks vilket innebär mindre översvämning och goda förutsättningar för ökade skördar. Transporten av sediment, näringsämnen och bekämpningsmedel minskar. Kostander för muddring av Falkenbergs hamn minskar.
Uppströms effekter Hertingprojektet ökar möjligheterna och utfallet av att även restaurera den uppströms torrlagda Rävigeforsen vid Ätrafors. Där skulle kunna produceras ca 60 000 laxyngel och ca 6 000 ålyngel. Denna restaurering finns föreslagen i Länsstyrelsens bevarandeplan för Ätran. (2013-11-26 Dnr 511-3405-11) En enkel minimitappning skulle ge dessa stora fördelar för laxen och ålen. Äkta Ätranlax är dessutom ovärderlig då odlade hybridlaxar riskerar att ta över många Norska och Svenska älvar, läs mer här.
Rävigeforsens Natura 2000 område vid Ätrafors. Kraftbolaget har tillstånd till nolltappning. Länsstyrelsens bevarandeplan föreslår en minimitappning i detta naturområde.
Länsstyrelsen kommenterar sin beräkning av det ekonomiska värdet av Hertingprojektet: “Detta inkluderar även en ny gång-cykelväg med tillhörande bro*. Det kan förstås diskuteras huruvida detta är en direkt del av projektet men har här inkluderats för att bibehålla en konservativ skattning av nyttor”. “Projektets metod för utvärdering har bestått av deltagare från både akademi och privat näringsliv och finansierats av bland andra Havs- och vattenmyndigheten och vattenkraftsbranschen” *8 miljoner
Slutsatsen som kan dras av Länsstyrelsens rapport är således att den endast redovisar en delmängd av den totala vinsten av projektet. Den långsiktiga vinsten av Hertingprojektet överstiger således betydligt 65 miljoner kronor. Länsstyrelsen borde göra en rättelse där korrekta ingångsdata används på fiskuppvandring och försålda fiskekort.
2019-01-07 Tonfisken är tillbaka i Öresund och Kattegatt. Samtidigt är priset på en tonfisk 28 mijoner på Tokyos fiskmarknad på det nya året 2019.Tonfisk är tyvärr hårdvaluta på den Japanska fiskmarknaden. På nyåret såldes en 278 kilo tung blåfenad tonfisk för 28 miljoner kronor vilket blir ett kilopris av drygt 100 000 kronor. Där ligger Korshags premiärhummer i lä, den betalades med ett kilopris av 83 000 kronor på Göteborgs fiskauktion. De tre tonfiskarna på bilden ovan är värd ca 80 miljoner kronor. Kanske behöver de polisskydd?
Naturnytt hade förmånen att vara med på en märkning av blåfenad tuna i svensk/danska vatten hösten 2018. Det var en mäktig och glädjande scen att se de stora fiskarna som jagade näbbgädda och makrill i kaskader av vatten. På 1960-talet var synen av dessa fiskar “vardagsmat” i Öresund varför vi nu hoppas på att denna biologiska mångfald av havets stora predatorer håller på att återställas.
2018-12-26 Regeringen beslutade dan före dan före dopparedan om en ny nationell plan för hur vattenkraften skall föreses med moderna miljövillkor.
Bakgrunden är att dagens vattenkraft levt under de lagar som rått sedan 1918. Denna lagstiftning har inte varit anpassad till dagens krav på hänsyn till miljön och en hållbar användning av våra resurser.
Detta beslut är kanske en julklapp till dem som önskar att bättre hänsyn skall tas till fria vandringsvägar och en klok förvaltning av den biologiska mångfalden som kan ge oss så många ekosystemtjänster. Ett exempel är en växande fiske- och ekoturism.
Senast den 1 oktober 2019 ska Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Statens Energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät ha tagit fram ett förslag till en nationell plan för hur vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor. Planen ska sedan beslutas av regeringen. Havs och vattenmyndigheten skriver på sin hemsida att beslutet berör upp emot 4000 vattenkraftsrelaterade verksamheter.
Vi hoppas att dessa myndigheter har kompetensen och viljan att ta vederbörlig miljöhänsyn så att regeringen inte satt ” bocken till trädgårdsmästare”. Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens dialog om vattenkraft och miljö har pågått i fem år under åren 2012 till 2016 för att identifiera möjliga vägar framåt för att avväga både energi och miljönytta.
Den nya lagstiftningen bygger på den energipolitiska överenskommelsen vars mål är att vattenkraften i Sverige år 2040 ska ha moderna miljövillkor. Detta innebär att personella resurser för att ompröva 200 vattendomar per år måste tillsättas för att nå målet. De närmsta åren får utvisa vad överenskommelsen är värd. Kraftbolagen har redan fått miljardbelopp i skattelättnader för sitt fastighetsinnehav i utbyte mot att godkänna moderna miljövillkor.
Det är nu efter 100 år av misshushållning med vattenresurserna dags att ta hänsyn till modern lagstiftning enligt EU:s vattendirektiv, Ålförordningen och de av Sveriges Riksdag faställda miljömålen.
2018-12-19 EU:s ministrar förhandlade från i måndags morse till tidigt in på onsdagsnatten och enades om att skydda den hotade ålen med ett ålfiskeförbud för all ål under tre månader 2019. Samtidigt utestängs glasålen från svenska vatten och svenska silverålar läggs på soptippen!
Förbudet omfattar nu även glasålen som fiskats vid Europas kuster och exporterats till bl.a. Kina. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht säger till Sveriges Radio: – Det här är ett sätt att kunna rädda ålen som faktiskt är i ett väldigt allvarligt skick. Sverige är ett av de länder som har drivit på för ett förbud mot ålfiske i hela EU.
Mindre känt och ytterst pinsamt för Sveriges miljöimage är att landsbygdsministern samtidigt till Bryssel hade med sig ett krav som drivits igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna att svenska fiskare skulle undantas från ålfiskestoppet. – Jag fick inte ens några kommentarer på förslaget säger Bucht till pressen. Hav skall nu besluta om vilka tre månader som ålfiskeförbudet skall gälla i Sverige. Ålen vandrar som minst vintertid. Om Sverige kommer att besluta om förbud vintertid, när det har som lägst bevarandevärde, skämmer återigen Sverige ut sin miljöimage internationellt.
EU:s ministrar skall ha en stor eloge för att de nu insett allvaret i ålens försvinnande och börjar städa upp i gamla fiskeregler med fiske av glasål som omsätter miljarder. Men viktigast är ålens fria vandringsvägar. Även miljöpåverkan som thiaminbrist, försurning, främmande ämnen och sjukdomar behöver adresseras då all miljöpåverkan nu riskerar att slå hårt på vårt tynande ålbestånd. Målet måste vara att ha ett gott ålbestånd där ett hållbart fiske kan bedrivas!
Sveriges landsbygdsminister kan nu som internationell pådrivare även ta sig an uppgiften att städa upp framför egen dörr. Tiotusentals glasålar hindras av betongdmmar från att vandra upp till sina uppväxtområden i Sveriges sjöar och vattendrag.
Tiotusentals svenska lekmogna ålar dör och skadas varje år i kraftverkens turbiner och galler. Detta “fiske” där ålen hamnar på soptippen måste upphöra omedelbart!
Vi upprörs över det internationella ålfisket medan vi här hemma kastar ålen på soptippen! I värsta fall använder vi klimatet som alibi för våra handlingar. Stängda vandringsvägar för ålen har orsakat att beståndet minskat med över 90 procent. Detta har i sin tur lett till att vi inte kan ha ett hållbart fiske av ål. För att lösa problemet måste vi få fria vandringsvägar för ålen!
Tiotusentals blankålar dör i svenska kraftverk på sin väg till Sargassohavet för att leka. Denna massförintelse av svenska ålar sker med tillstånd av gällande svensk lagstiftning. Dags att Sverige vaknar och ser vad som händer nationellt med vår europeiska ål. När landsbygdsministern kallar Sverige för pådrivare är det tyvärr i egenskap av pådrivare för ålens utrotning. Öppna ålens vandringsvägar nu innan det är för sent! Hertingprojektet är ett exempel på fria vandringsvägar vid två kraftverk.
Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten skriver på sin gemensamma webbportal VISS: “Nedströmsvandring för lax, havsöring, ål och lokalt förekommande fisk/fauna behöver åtgärdas förbi Yngeredsfors. För att säkerställa en skadefri passage av kraftverk för nedströmsvandrande fisk, behöver man anlägga nedströmspassager i enlighet med bästa möjliga teknik.” Läs här
Myndigheterna känner till problemet och ändå dör varje år tusentals utrotningshotade ålar i turbiner, på galler och på betongdammar.
2018-12-12 Årets upplaga av försvarets JAS julgran. Den har växt sedan förra året från 16 plan till 18 plan.
Då varje JAS tar ca 5 ton flygbränsle blir det ca 90 ton totalt eller 10 ton mer flygbränsle i år än förra året. EON sände ut ett mail om en hållbar jul. Om man har tänkt använda plastgran så skall man tänka om enligt EON. Och det verkar försvaret ha gjort med årets spektakulära JAS-gran. Läs EON:s mail om vad man rekommenderar för att vara hållbar här.
Redaktören undrar om Försvaret deltagit i årets stora FN-konferens för miljön i Polen och om EON deltagit vid FN- konferensen för biologisk mångfald i Egypten. Kanske bör de redan nu boka en biljett till nästa FN-konferens för våra livsavgörande miljöfrågor.
JAS Gripen-planen flyger bl.a. över Blekinge, Småland, Halland och Skåne i dag onsdag och passerade Falkenberg 14:27
Läs mer om förra årets överflygning av JAS och sångsvanar vid Falkenberg här.
2018-12-06 Nu rasar debatten om ål på julbordet. Men frågar vi oss istället var har ålen då hamnat?
I dag kommer inte glasålen förbi åarnas betongdammar upp till sina uppväxtsjöar. De ålar som under tiotals år växt till stora lekmogna kiloålar kan nu inte ta sig levande nedströms förbi turbinerna på sin väg till sina lekplatser i Sargassohavet. (se bild vid kraftverk ovan). Är detta ålfiskarnas eller ålens fel? Regler om totalt ålfiskeförbud gäller inte kraftverkens turbiner!
Ekosystemtjänster bygger på att vi skall ha livskraftiga bestånd som tål ett visst uttag. Om det sedan gäller gädda, älg, lax eller ål.
Läs EON:s julmail till sina kunder och kundens svar och fromma önskan till EON här.Julklapp EON
2018-12-06 Kommunens årliga miljöpris har gått till våtmarksbyggarna Folke Svensson, Christer Bengtsson och Ronny Bengtsson, Lilla Backa i Kärnebygd vid Tjärnesjön.
Kommunen utger årligen ett naturvårdsbidrag på en halv miljon kronor och årets pristagare har tidigare fått ta del av detta bidrag. Tidigare har Leif Carlsson Knarrhult fått kommunens miljöpris vid två tillfällen för sina våtmarker i Knarrhult vid Tjärnesjön.
Kommunens motivering till årets miljöpris lyder: “Med engagemang, kunskap och arbete har pristagarna skapat en livsmiljö i Falkenbergs inland där både människa och djur trivs. Lilla Backa i Gällared visar hur omsorgen om den egna platsen kan gynna biologisk mångfald, friluftslivet och få nästa generation att välja att bo kvar”.
Naturnytt gratulerar 2018 års Miljöprisvinnare till insatsen för den biologiska mångfalden kring Tjärnesjön.
Fler nomineringar till kommunens miljöpris fanns att ta ställning till men det var våtmarkerna kring Tjärnesjön som för tredje gången drog det längsta strået vid miljöpriskommitténs juryarbete.
