Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Reglerkraft med kraft

2020-05-04 Vatten är en viktig transportväg för sediment näringsämnen och fiskar. När vattenflödet korttidsregleras för energiändamål sätts stora krafter i rörelse.

Ätran korttidsregleras vid Ätrafors vattenkraftverk. Flödet har nu i april varierat på timbasis mellan 13,1 och 57,1 kubikmeter per sekund enligt Unipers hemsida. Det innebär att ena timman har 47 tusen ton vatten passerat för att öka till drygt 205 tusen ton vatten per timma.

Korttidsreglering från 47 tusen ton vatten per timma till 205 tusen ton per timma passerar inte obemärkt. En störtflod där flödet snabbt ökar med 158 tusen ton vatten påverkar naturligtvis Ätrans djurliv. Produktionen av lax lider stor skada. Trots denna till synes omfattande reglering ger den ett försumbart reglerbidrag till Sveriges elsystem.

Ätrans stränder utsätts för kraftig erodering genom denna ryckiga reglering. Lösryckt sediment hamnar så småningom nedströms. Ätrans Laxfiske påverkas negativt och Falkenbergs kommun får extra kostnader med miljontals kronor för att hålla hamnen öppen från sedimentmassorna. Lösryckta sediment riskerar varje vårflod att översvämma de nedre delarna av Ätran. Bilder från våren 2020 visar med all tydlighet vad som händer vid Laxbron.

Ätrans habitat är ett internationellt viktigt område för många sällsynta och unika arter. Området är skyddat enligt EU:s art och habitatdirektiv kallat Natura 2000. Vattenkraftens korttidsreglering sätter sina tydliga spår i detta naturområde.

April 2020 Ätran nedströms laxbron och Hertings kraftverk. Korttidsregleringen påverkar laxfisket och hamnverksamheten i Falkenberg. Störst effekter uppstår dock på naturen i Ätrans internationellt skyddade Natura 2000 område.

På 1980 talet hade kraftbolaget en vattendom som påtalade att de årligen skulle kompensera för utebliven smoltproduktion på grund av att man tilläts kortidsreglera. Man visste att skador skulle uppstå. Denna skyldighet har upphört sedan drygt 30 år. Trots att skadorna fortsätter varje år.

Unipers miljöchef citeras i tidningen Aktuell Hållbarhet: ”Vi har inte sett att det behövs”, svarade bolagets miljöchef Johan Tielman för tio år sedan på frågan om fler kraftverk skulle byggas om. Nu svarar han att bolagets kraftverk i Ätran är viktiga för reglerkraften.
– De här anläggningarna är så stora att de utgör ett samhällsintresse för energisystemet. Ska man motivera en åtgärd som får stor effekt på reglerkraften, då måste det också få en stor effekt på den biologiska mångfalden. Det är det de kommande prövningarna måste hantera, säger Johan Tielman. Läs mer här.

Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har tagit fram en rapport om olika älvars bidrag till reglerkraften. Där visas bidraget både när det gäller marknadsvolym och dygnsbidraget. Ätrans bidrag är i båda fallen så försumbart att det inte ens syns i figuren! Den “stora effekten på reglerkraften” som Unipers miljöchef talar om är så obetydlig att den inte ens syns i Energimyndighetens diagram.

Ätrans bidrag till reglerkraften finns i staplarna vid huvudavrinningsområde 103000…
Haro nr 9000 är Lule älven. Kara över Sveriges haro finns här.

Ätran är däremot en av Sveriges största producenter av vild atlantlax. Ätrans naturvärden är skyddsvärda även i ett internationellt perspektiv. Trots dessa höga naturvärden prioriteras korttidsreglering i Ätrans huvudfåra och nolltappning i gamla åfåran vid Ätrafors samt i Högvadsån vid Ödgärdets kraftverk. Falkenbergs laxfiske och hamnen översvämmas av stora mängder eroderat sediment som delvis emanerar från bolagets korttidsreglering av ån.

Ätran Vessigebro Laxens Mekka

2020-05-01 Ätran i Vessigebro har genomgått en drastisk förändring. Nedströms bron har vägfararna nu fått ett nytt blickfång. Numera ses ofta ett antal flugfiskare som svingar sina dunkrokar i forsens virvlar. Strömmarna har blivit många laxars Mekka.
Bilden kan innehålla: 1 person, står, utomhus, vatten och natur
2020-05-01 Bild från Facebook Grattis Peder Berne till en 95 cm 9 kg+ lax! https://www.facebook.com/photo.php?fbid=1398520323689829&set=pcb.2065692590243313&type=3&theater

Förändringen iscensattes redan 2013 när Hertingdammen revs i Falkenberg. Flera laxar kan vandra i Ätran. Tidigare var Ätran mer lugnflytande nedanför bron i Vessigebro. Rivningen av vandringshindret innebar att området nedanför bron i Vessigebro fick lägre vattenstånd och blev mer snabbflytande. Laxens habitat förbättrades, laxen leker och det produceras tusentals fler laxyngel på denna sträcka.

Dessa laxar börjar nu komma tillbaka som storlax från sin uppväxt vid Färöarna och Grönland. Där möts de av fiskarnas färgglada dunkrokar. Men många kommer att leka nedanför bron till hösten och bidra till ett fortsatt gott laxfiske i Ätran.

Hertingprojektet har inneburit många goda effekter för laxens överlevnad och för bevarande av Ätrans värdefulla ekosystem. Den goda effekten nedströms Vessigebro var en av alla poaitiva effekter som förutsågs av de som arbetade med projektet.
Läs mer om detta här. Se bl.a. Tabell 2 sid 21 där “Vessigebroeffekten” nämns.

Ätrans omprövning förhalas

2020-04-28 Vad visar egentligen den nationella planen för datum när Ätran skall omprövas? Kartan visar 2024 men juristen säger 2027?

Ätran är indelad i fyra prövningsgrupper där den första har namnet “Ätran från havet inkl Högvadsån”. Tidpunkt när ansökan skall lämnas in “Vänersborg 1 september 2024”. Till detta finns också en illustrativ karta som visar att det gäller Ätran från Falkenberg till Ätrafors. Så långt är allt lätt att förstå. Läs dokumentet och se kartan för prövningsgrupper här.

Men så kommer vi till de juridiska spetsfundigheterna som gemene man har värre att greppa. Omprövningen gäller vattenkraftverk och på sträckan Falkenberg Herting – Ätrafors ligger inga kraftverk. Ätrafors kraftverk är beläget strax uppströms och skall lämnas in för omprövning först 2027! Så de som trodde att ansökan skulle vara inlämnad 2024 för omprövning av Ätrans N2000 område mellan havet och Ätrafors kan känna sig lurade.

Myndigheternas NAP för omprövning av Ätran. Det är nog många som känner sig lurade när myndigheterna menar att det klart framgår av karta och tabell att omprövning av Ätran från havet till Ätrafors skall inlämnas senast den 1 februari 2027.

Men säger vän av ordning Ätrafors reglering påverkar ju laxens reproduktion och uppväxt nedströms från Ätrafors till Falkenberg? Visserligen, säger juristen och myndighetspersonen, men detta kraftverk är beläget utanför den juridiska gränsen där omprövningen skall lämnas in 2024.

Därför räcker det att omprövningen av Unipers kraftverk i Ätran lämnas in 2027. Rolfsån, Suseån, Fylleån och Rönne å skall lämnas in för omprövning 2022. Ätran har västkustens störta produktion av vildlax och varje år dör tiotusentals laxar i onödan på grund av utestängning, torrläggning och korttidsreglering. Ätrans, laxar, ålar och havsnejonögon får lida till 2027 när ansökan om omprövning skall vara inlämnad. Sedan får vi se när domen blir klar och om den blir anpassad till Ätrans unika djurliv. Förhalningen fortsätter.
Läs mer

Fåglar skadas av Roundup

2020-04-26 Åbo Universitet har gjort långtidsstudier som visar att fåglar skadas av bekämpningsmedlet Roundup som innehåller Glyfosat som aktivt växtgift.

Tillverkare och användare hävdar att Roundup är ett effektivt medel mot ogräs och att det inte är skadligt för varken människor eller djur. I USA har två domstolar redan utdömt skadestånd för att Roundup förorsakat fall av cancer hos människor som exponerats. Nu visar en långtidsstudie att Roundup orsakar allvarliga skador på fåglar. Läs mer här och här (engelska).

I Sverige är Roundup det bekämpningsmedel som används mest i det konventionella jordbruket. Ca 700 ton har använts årligen på Svenska åkermarker. EU röstade 2017 om medlet skulle förbjudas eller tillåtas. Det var flera länder som drev linjen om att förbjuda detta växtgift ex Frankrike, Italien och Österrike. Men förslaget om fortsatt användning vann med en rösts övervikt. Roundup får därmed användas under fem år fram till 2022 med ytterligare ett års förlängning och utfasning fram till 2023.

Sverige röstade för fortsatt användning och var ett av de länder som var “tungan på vågen” för fortsatt användning av detta potenta växtgift. Vad hände då med fåglarna som matades med växtgiftet Glyfosat i den finska långtidsstudien?

Fåglarna drabbades av en lång rad av allvarliga symptom. Honorna fick ökad risk för hjärnskador, försenad fjädertillväxt och det hittades glyfosat i fåglarnas lever, muskler och i ägg. Det utvecklades färre ungar än normalt. Dessutom fanns det mycket höga halter av glyfosat i de undersökta fåglarnas avföring och det kan i sin tur påverkar vilda växter och odlingsväxter i omgivningen.

Tyskland har aviserat att man kommer att rösta för ett förbud i EU nästa gång frågan behandlas 2023. Då får vi anta att Sverige följer beslutet och upphör med besprutning av det mest använda växtgiftet i Sveriges natur.

Ogräsbekämpning med Roundup intill betsesmark invid Ätrans odlingslandskap. Ingressbilden visar ogräsbekämpning med Glyfosat invid laxens lekområden i Högvadsån.

Jordens dag 50 år

2020-04-22 Den 22 april firas jordens dag. Google har en trevlig animation där man firar biet. Firma Inger o Ingemar Alenäs har nästan fullbelagt på sitt bihotell.

De minsta djuren betyder allra mest för att jordens ekosystem skall fungera. Ju mindre desto viktigare och många är små, mycket små men finns ändå. De utför alla viktiga ekosystemtjänster så att vi människor kan överleva som en del av jordens näringsväv.

De små glasålarna är sköra och ålen är exempel på en akut hotad art 2020.

Den viktigaste frågan för moder jord är den biologiska mångfalden. Därför skall vi människor vara ödmjuka och inte förstöra den biologiska mångfalden. Då sågar vi av den gren som vi själva sitter på. Vi måste sluta att utrota jordens alla djur i vår änglamark.

För visst är det underbart att kunna njuta av blomdoften, fågelsången, humlesurret och hoppande laxar! En promenad i naturen är ett fint sätt att fira jordens dag!

Skogsavverkning och igenväxning är de största hoten mot den biologiska mångfalden Läs mer här.

Hertingforsen sinar

2020-04-20 Ätran har de senaste dagarna haft en ganska omfattande korttidsreglering. Flödet kan variera på timbasis från 58 till 32 till 12 kubikmeter per sekund. Detta är onaturligt för laxarna och livet i ån som riskerar att påverkas.
2020-04-20 Hertingforsens stenar kommer fram när flödet sinar.

Enligt gällande vattendom skall forsen ha ett minimiflöde på 11 kubikmeter per sekund. Det ser ut som att kraftverket har ett rikligt flöde medan forsens fiskar suktar efter syrerikt vatten.

Kanske missar FEAB att anpassa kraftverkets intag av vatten på grund av den ojämna regleringen i Ätran uppströms från Ätrafors? Eller är det en felräkning där man räknar med flödet från utskovsluckan? Detta flöde rinner direkt i en sidokanal till den gamla sprängda kanalen och kommer inte Hertingforsen tillgodo.

När man nu satsat 45 miljoner på Hertingforsen och fått en produktion av 30 000 laxyngel är det dumt att inte hålla vattendomen på 11 kubikmeter per sekund och förstöra dessa värden. Det är hög tid att kontrollera vad det är som felar. För ett tränat öga så är flödet alltför lågt i Hertingforsen. Detta indikeras också av peglarna vid kraftverket och uppströms som visar 6,81 resp. 6,84 m.ö.h.

2020-04-20 Vattenytan är precis över ledarmarna så att det sipprar vatten över betongen. Det samlade flödet i forsen uppnår inte minimiflödet på 11 kubikmeter per sekund.

vad tål en ål

2020-04-17 “Ålen vandrar vidare till Sargassohavet och dör efter leken” kan man läsa i dagens uppslagsverk. En uppdaterad mera aktuell beskrivning är: “Ålen åker flyg från England och lastbil från Helsingborg till de svenska sjöarna. Ålen dör på sin lekvandring i kraftverken innan den når fram till havet och bidragit till släktets fortlevnad”.

Tidningen “Aktuell hållbarhet” har i dag en artikel av Pernilla Strid med helgläsning som de kallar “Influgna yngel har inte räddat ålen”. Pernilla har gjort en grundlig research som klart visar att ålen befinner sig på utrotningens brant om vi inte ändrar strategi. Pernillas artikel är ännu mer belysande för ålens situation än det nyligen kritikerrosade Ålevangeliet av Patrik Svensson.
Läs mer här.

Vän av ordning frågar sig säkert varför inte influgna ålyngel från England räddar ålen? Det är ju så som myndigheter och kraftbolag kommit överens att ålen skall räddas.

Ynglen hamnar efter flygresan i karantän i Silver Eels anläggning i Helsingborg. Varje år väljs här en miljon ålyngel ut för att födas upp till mänsklig konsumtion, det ger en inkomst för 120 ton ål årligen. Detta räddar inte ålen i naturen utan ålen som rätt på matbordet.

Resten av ålarna skall efter flygtur, karantän och lastbilstransport hamna i de svenska sjöarna för att växa till sig. De planteras ut uppströms kraftverken för att fiskerättsägarna skall ha någon ål att fiska. När de resterande ålarna efter 15-20 år växt färdigt och skall vandra till Sargassohavet för att leka, möter de döden i kraftverkens turbiner och galler. Vägen till lekområdena är stängd.

Men då frågar sig vän av ordning vart tar de yngel vägen som trots allt vandrar in från Atlanten till Europa? Svaret är att de möts av kraftverksdammar och kan inte vandra upp till sina sjöar och uppväxtområden. Bolagen är befriade från att hålla ålyngelledare.

Det är därför kraftbolag och myndigheter kommit överens om att flyga in ålyngel från England. Någon kläckte då iden att vi kan ju sätta ut de karantäniserade ålynglen nedanför kraftverken så att de kan vandra tillbaka och leka?

VD för Silver eel säger att karantäniserade ålar blir till övervägande delen hanar medan “vilda” ålar blir honor som har hundratusentals romkorn. Honålarna är större så att de klarar 800 milavandringen från Sverige tillbaka till Sargassohavet.

Danska undersökningar av karantäniserad ål visar att endast hälften så många överlever predation jämfört med “vilda” ålar. Då frågar sig vän av ordning om det över huvud taget är möjligt att rädda ålen?

Det enkla och självklara svaret är att vi måste lyda naturen. Därför måste ålynglen ha möjlighet att fritt vandra upp till sina uppväxtområden. Blankålarna måste ha fria vandringsvägar till havet så som de haft i tusentals år. Hertingprojektet är ett exempel på att detta är möjligt att genomföra i alla våra åar! Detta är den enda och säkra lösningen för att rädda våra akut hotade ålar.

PS Just nu pågår vårvandringen av ål i Ätran. Samtliga utvandrande ålar dör i kraftverkens turbiner och galler DS

Salamandrar vandrar

2020-04-12 Nattens regn lockade salamandrarna att vandra över Forsvägen i Vessigebro. 38 st av dessa små färgglada “drakar” föll offer för trafikdöden.

Vägsamfällighetsföreningen i Vessigebro var snabba med att sätta upp varningsskyltar för salamandrar redan den 17 mars. Sedan dess har det varit relativt torrt varför salamandrarna inte vandrat i någon större omfattning, men efter gårdagskvällens vårregn var det dags.

Vessigebro Forsvägen där salamandrarna vandrar. De har övervintrat i skogen och skall nu vandra till våtmarken för att leka och ha det mysigt.

På kvällen ser man inte de små liven när de kryper över vägen. Vad kan vi då göra för att rädda liv? Boende uppmanas att välja Solliden istället för Forsvägen om man kör på kvällen, natten eller tidig morgon när salamandrarna finns på vägen.

Dagtid är det få salamandrar som vandrar då de riskerar att bli uppätna av kråkfåglar. Ta gärna en kvällspromenad med ficklampan och titta på dessa söta små drakliknande varelser. Och visa dem för barnen. Men tänk på att salamandrar och paddor har ett lätt giftigt sekret som kan klia om man får det i ögonen.

Så i dessa tider undvik närkontakt och pussa dem inte i hopp om att de skall förvandlas till prinsar.

1700 laxar undersökta på svenska västkusten

2020-04-09 Västkusten har 25 älvar med förekomst av vildlax. Statens Lantbruksuniversitet har nu gjort en stor undersökning för att kartlägga laxbeståndens genetik.

Genetiken styrs av arv och miljö. Det är mycket viktigt att bevara den genetiska mångfalden inom bestånd samt att bevara den biologiska mångfalden av arter. Ätran har ca 35 fiskarter, ett stort antal rödlistade arter samt en genetiskt unik laxstam. Vi har ett ansvar att förvalta denna naturskatt till kommande generationer. Därför har nu Hav avsatt 445 000kronor till en förvaltningsplan för Ätran.

Linda Söderberg, vid SLU:s avdelning för vandringsfisk, har arbetat med den omfattande genetiska utredningen som visar att Atlantlaxen från samtliga vattendrag längs västkusten är genetiskt skilda ifrån varandra. Tidigare undersökningar av Falkenbergs kommun inom projektet Living North Sea, i samarbete med de tekniske undersökelser vid Köpenhamns universitet, har också visat Ätranlaxens särart.

“– Ju större habitat desto större blir den genetiska variationen i en population och det är viktigt för bestånden som därmed kan ha en större möjlighet att anpassa sig till miljöförändringar”, säger forskaren Linda Söderberg. (habitat=lek och uppväxtområden red. anm.)

Detta innebär konkret för laxförvaltningen och åtgärdsstrategier att det är mycket viktigt att ta väl hand om befintliga lekområden för laxen samt att göra tidigare lekområden tillgängliga för laxen. Falkenbergs kommun påbörjade detta arbete genom att restaurera Hertingforsen som varit dämd och torrlagd i 70 år.

N2000 området vid Ätrafors förvaltas i dag så att både leklax och laxyngel omkommer.

– “För att säkra Atlantlaxens genetiska variation och motståndskraft mot miljöförändringar så måste vi fortsätta arbetet med att restaurera och tillgängliggöra habitat. Det är särskilt viktigt av att vi fortsätter att ta bort onödiga vandringshinder i vattendragen så att laxen kan nå sina gamla uppväxtområden, som ofta gjorts otillgängliga på grund av vattenkraftutvinning”, avslutar Linda Söderberg. Läs mer här.

Laxens tidigare lekområden vid Yngeredsforsen har gjorts otillgängliga för laxen.

Laxfisket i Gudenåen

2020-04-08 Gudenåen i Danmark har en laxförvaltning där man öppnat upp laxens vandringsvägar som varit stängda av vattenkraftverk. Ätranlaxen är en av de stammar som användes vid restaureringen av Gudenåen.

Hur har det då gått för Gudenåen och laxfisket? Man kan säga att Gudenaasammanslutningen-Lakseprojektet arbetat mycket framgångsrikt. Läs mer på deras informativa hemsida här. En av nycklarna är att de fick ta del av en av värdens bäst bevarade och genetiskt unika laxstammar dvs. Ätranlaxen. En annan del är att de verkligen öppnat upp för vandringsfisken och anpassat vattenkraften efter vandringsfiskens behov. Ätrans förvaltare har en del att lära av detta goda exempel.

Resultatet på laxfisket lät inte vänta på sig och talar för sig självt. Laxfisket i Gudenåen började redan den 1 mars. Till dags dato (2020-04-07) har man fångat 85 storlaxar med en vikt över ett halvt ton. Statistiken finns att läsa på deras hemsida här.

Fångsten av lax i Gudenåen var i mars 2020, 64 laxar och till 7 april 21 laxar dvs. totalt 85 laxar

Ätranlaxarna har redan börjat vandra genom Falkenberg vilket man kan konstatera om man kollar fiskräknaren vid Herting. Medan de fått 85 laxar i Gudenåen och ett 20 tal laxar under april väntar vi fortfarande på den första laxen i Ätrans laxfiske. Ätrans nedre fiskevårdsområde har nu fått 450 000 kronor i bidrag för att upprätta en förvaltningsplan för Ätran. Förhoppningsvis kan vi därefter förvalta våra Ätranlaxar med samma framgång som danskarna gör i Gudenå.

Men då måste vi inse att att våra laxar inte skall dö i döda åfåror vid kraftverken eller att Högvadsåns lekområden torrläggs av nolltappning vid vattenkraftsdammar. Falkenberg har en fantastisk naturresurs i Ätran och laxen, om vi förvaltar den på rätt sätt! Det har laxförvaltningen i Gudenåprojektet visat med all tydlighet. Läs mer om hur danskarna öppnar upp “döda” åfåror i Gudenåen här.
Liv og strøm tilbage i Døde Å“. Ännu är det inte för sent att rädda de avstängda åfårorna i Ätran!

En av Ätrans torrlagda forsar där laxen tidigare hade sina lekområden….