2020-09-15 Linköpings kommun inviger nu sin största naturvårdssatsning någonsin. Invigningen går att följa LIVE läs mer här.
Kommunen skriver i pressinbjudan: “Linköpings kommun och Tekniska verken är tidiga med att bygga en fiskväg och projektet är ett gott exempel på det som kommer att hända i stor skala i Sverige de kommande 20 åren. Skapande av fria vandringsvägar för fisk och fauna”.
“Tack vare den nya fiskvägen kan aspen och andra vattenlevande djur för första gången ta sig förbi både en damm och ett kraftverk som länge har varit ett vandringshinder”. Naturgruppen på Stadsmiljökontoret har fem anställda ekologer som arbetar med olika naturvårdsprojekt.
Kommunen anlägger tre informationsplatser som berättar om fiskpassagen och dess betydelse för växt- och djurlivet, hamnens och kanalens historia och betydelse för stadens utveckling samt om den historiska förbindelsen i landskapet över Stångån. Landshövdingen inviger projektet.
Det är inte utan att man drar sig till minnes vad som hände i Falkenberg och Ätran för ca 7 år sedan. Kung Carl XVI Gustaf ledsagades av Hallands landshövding som gjorde sin första dag på jobbet. Denna dag den 1 april 2014 invigdes Hertingforsen som varit stängd i 70 år. Läs mer här och här.
2020-09-10 WWF:s årsrapport Living Planet 2020 visar att nu har jordens ryggradsdjur minskat med mer än hälften! Värst är situationen i våra sötvatten där populationerna minskat med 84 procent. Läs mer här
Reaktionerna när man hör dessa rapporter är ofta att det berör ju ändå inte oss. Bergsgorillor och tigrar i fjärran länder har vi ju hört om förut. Och dessutom kan vi ju inte göra något åt klimatet som är ett globalt problem.
I skolan lärde vi oss att Hallands åar heter Lagan, Nissan, Ätran och Viskan. Det är våra viktigaste sötvatten. Här har vi förorenat med gifter och byggt vandringshinder i form av dammar. Har ni hört om harren, havsnejonögat och majfisken eller sett en glasål? Kan det bero på att:
Harren har utrotats från Lagan
Majfisken i Ätran ses inte varje år
Havsnejonögat är akut hotat och det finns mindre än 100 individer kvar.
Den europeiska ålen har minskat med 99% och vandringen är stängd
Endast Ätran har kvar ett genetiskt ursprungligt, livskraftigt laxbestånd
Sveriges exploatering av vattenkraft, skogsbruk och jordbruk har inneburit att problemet är minst lika akut här som i andra länder eller världsdelar. Den pågående massutrotningen av arter påverkar vår egen livskvalité och förutsättningarna för en hållbar livsmedelsproduktion.
När vi fått denna insikt förstår vi också att det går att göra något åt problemen. Hertingprojektet i Ätran är ett lysande exempel på att det går att ordna fria vandringsvägar för fisken och att lämna tillbaka en “lånad” fors. Vatten i Ätrans alla “döda åfåror” skulle återställa viktiga forsar som Rävigeforsen, Yngeredsforsen, Bällforsen och Skåpanäs forsar i Ätran.
Ekologiska jordbruk och certifierat skogsbruk går att åstadkomma även om Halland ligger långt efter i detta avseende. Sverige är också ett u-land när det gäller arealen naturskyddade områden.
Det är dags att vakna nu om vi skall leva vidare på en levande planet.
SOS Save Our Silver eels. Ålen stängs ute från alla hallandsåar eller dör i kraftverkens galler och turbiner. Notera att ålens skinn är märkt av kraftverksgaller. En procent återstår av Europas ålbestånd. Sveriges sjöar producerade tidigare stora honålar men nu är produktionsområdena stängda!
2020-08-28 Ätrans ålar har drabbats av något som expertisen menar kan vara “vita pricksjukan”. Ålarnas hälsa har dock sekretessbelagts av undersökande myndighet.
Vita pricksjukan är en encellig protozo som snabbt sprids i akvarium och fiskodlingar och enligt “Wikipedia” kan leda till 100% dödlighet hos den drabbade fisken. Därför behandlas åkomman med att tillsätta kemikalier som formalin eller bromtymolblått vilket kan hålla sjukdomen stången i akvariet eller odlingen.
Vad som händer när sjukdomen drabbar ålyngel i naturen är mer okänt. Tyska undersökningar vid universitetet i Karlsruhe visar att de infekterade ålynglen mister 47% av sin simförmåga jämfört med innan infektion. Försämrad simförmåga kunde också tydligt noteras hos det 50-tal ålyngel som natten mellan den 27 och 28 juli försökte ta sig uppför betongväggen vid Ätrafors.
Ålförvaltningen i Ätran innebär att kraftbolagen är befriade från att ha fria vandringsvägar för fisken mot att man sätter ut ålyngel som kommer från Scandinavian Silver Eels konsumtionsodling i Helsingborg. 2020 satte Uniper enligt Länsstyrelsen ut 6182 ålyngel i Ätran och lika många i biflödet Högvadsån där bolaget inte har några kraftverk.
Tidningen Aktuell Hållbarhet har uppmärksammat ålarnas sjuka situation i Ätran. Läs mer här. Aktuell Hållbarhet berättade under våren att kraftbolagen får tillgodoräkna sig utsatta ålar som fullvuxna ålar när miljökonsekvenserna av deras verksamhet redovisas, trots att det tar omkring 20 år för de ålyngel som överlever att växa upp.
Om dessa ålar dessutom skulle vara infekterade med vita pricksjukan så gör man verkligen ålen en “björntjänst”. Men informationen om fiskarna haft någon sjukdom har alltså SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, tillsvidare beslutat skall vara sekretessbelagd.
2020-08-20 “Besök en fiskväg i sommar” är en stor turistsatsning som man nu lanserar i Stockholmsregionen. Fikaplatser och informationsskyltar har iordningställts vid 17 fiskvägar i forsande vatten. Miljöerna lockar tusentals besökare. Läs mer här.
Satsningen är ett delprojekt i det större EU-projektet Rich Waters – rika vatten. Regionen har verkligen förstått betydelsen av fria vandringsvägar för fisken. Turister som “hemestrar” kommer för att uppleva när fiskarna vandrar till sina hemmavatten.
Ätrans vandringsfiskar lockade tusentals personer när HM Carl XVI Gustaf för 6 år och 142 dagar sedan invigde Hertingforsen. Läs mer på Kungahusets hemsida här och här.
2014-04-01 Folkvandring vid invigningen av Hertingforsen i Falkenberg.
Dagen till ära hade man ordnat den nygrusade “Kungapromenaden” kantad av blomdekorationer och tilltalande informationsskyltar för att berätta om detta unika projekt för vandringsfiskarna. Projektet kostade ca 45 miljoner kronor och finansierades bl.a. med EU-bidrag. Manegen var krattad inför kommande turistsatsning. Falkenberg hade tagit vara på sitt signum att vara “Laxastan´”.
Falkenberg har historiskt varit framstående både inom energiområdet och som Sveriges centrum för den naturliga Atlantlaxen. Grön energi och biologisk mångfald förenas nu i Hertingforsen.Hertingprojektet är unikt då alla fiskarter har fria vandringsvägar både uppströms och nedströms i Ätran. Det är lika för alla fiskarter oavsett om du är lax, havsnejonöga, majfisk eller ål.Falkenbergs signum har varit ekologisk hållbarhet, vilket nu befästs i det unika Hertingprojektet. Det innebär även ekonomisk hållbarhet. Länsstyrelsens beräkning av projektets nettonuvärde är 65 miljoner kronor, när alla kostnader är fråndragna. Läs rapporten här.
Hertingprojektet har blivit en succe´ för vandringsfiskarna. Laxvandringen ökade från ca 2000 laxar till ca 4000 laxar årligen. Svagsimmande ålar och havsnejonögon som tidigare var instängda kan nu passera i Ätrans gamla restaurerade åfåra och simma till sina lek- och uppväxtområden. Den biologiska mångfalden blomstrar.
Men turistsatsningen kom av sig. De fina informationsskyltarna (ett tiotal) har sedan något år tillbaka prytt kommunens undangömda skyltförråd och ingen ny information finns på plats. Aktuella informationsbroschyrer om Ätrans promenader slutar vid laxbron och inkluderar inte forsen. Guidade turer vid forsen kan beställas här. och kommer att återupptas när covidläget förbättrats.
Medborgarförslagen för att göra projektet och Falkenberg mer attraktivt som upplevelse är många. Visning av fiskkamerans vandrande laxar på skärmen vid laxstugan är ett förslag. Upprustning av den vackra fiskodlingen belägen mellan Laxstugan och Hertings gamla kraftstation är ett annat förslag från kommunens medborgare. Kommunen arbetar sedan 2015 med projektet “Utvecklingsmöjligheter vid Hertingforsen”. Läs mer här.
Här skulle man bl.a. kunna informera om den historiska fiskodlingen och engelsmännens förtjusning över Ätran som laxfiskevatten. Event med Laxauktionen som ingrediens är ett annat förslag för att utveckla det som är unikt för Laxastan´ Falkenberg. Vi ser med spänd förväntan fram emot resultatet av kommunens femåriga projekt “Utvecklingsmöjligheter vid Hertingforsen”.
2020-08-04 I dag släpptes sex rödhajar ut i havet vid Lysekil. Havets hus har sedan 2003 släppt ut över 100 rödhajar vilket bidragit till att arten är på väg att återhämta sig. Läs mer här.
Hajsläppet har varit välbesökt varför man i årets coronatider fick hålla datumet mer hemligt. Men i dag Tisdag den 4 augusti återfick sex välartade rödhajyngel friheten i Västerhavet.
Hajar har en mångårig uppväxt och reproduktion varför de är känsliga för miljöpåverkan och fiske. Hajar är toppredatorer i havet och är viktiga för att livet i havet skall fungera.
Pigghajen är en annan viktig hajart för Västerhavet. Enligt rödlistan är den akut hotad bl.a på grund av överfiske. Därför är det förbjudet att landa pigghaj i svenska hamnar. Naturnytt har tidigare rapporterat om försäljning av pigghaj på fiskeauktionen i Göteborg. Deras hemsida är nu sekretessbelagd med särskild inloggning. Läs mer här.
Danskarna fiskar på samma bestånd av Nordsjöns pigghaj och deras fångstrapporter är öppna. Hittills i år 2020 har den danska fiskauktionen saluför över 30 ton pigghaj! Om medelvikten högt räknat var 5 kg innebär det att 6000 pigghajar hittills i år sålts på den danska fiskeauktionen. Denna siffra är ofattbar i relation till sex räddade rödhajar.
Havets hus avelsprojekt och WWF skall ha en eloge för sitt arbete med att bevara en av våra hotade hajarter. Samtidigt fortsätter auktionerna på den akut hotade pigghajen i Göteborgs fiskehamn. Sverige är ett av de 183 länder som skrivit på konventionen (CITES) som förbjuder handel med hotade arter. Pigghajen på bilden från Göteborgs fiskauktion fäller tårar av blod.
2020-08-04 Fiskräknaren i Herting har hittills i år passerat tvåtusen registreringar av uppvandrande leklaxar! Det är något fler än de senaste årens medelvärde. Då återstår ca tre månaders uppvandring.
Efter Hertingprojektets genomförande har laxvandringen i Ätran ca fördubblats från 2000 till 4000 lekvandrande laxar. Hertingdammen var tydligen ett betydande hinder för laxbeståndets utveckling i Ätran.
Ätrans laxbestånd har potential att utvecklas ytterligare. Myndigheterna har beviljat 450 000 kronor till en ny förvaltningsplan för Ätranlaxen. Planen skall lanseras 2020 och fiskevårdare hoppas nu att det kommer att innebära en ytterligare förbättring för Ätrans laxbestånd. Bl.a. finns en stor förbättringspotential i döda åfåran vid Ätrafors som med enkla åtgärder skulle kunna göras lika levande som den restaurerade Hertingforsen.
Ätrans ekosystem utgör en helhet och det är viktigt att hela ekosystemet vårdas. Under sommaren har tusentals ålyngel satts ut i Ätran och andra västkuståar. Naturnytt kunde tyvärr konstatera vita pricksjukan hos ålar som klättrade på betongdammen vid Ätrafors. Läs mer här.
Alla som haft akvarium vet att vita pricksjukan är en besvärlig sjukdom som lätt drabbar odlade fiskar med dödlig utgång. Den orsakas av en encellig protozo med det latinska namnet Ichthyophthirius multifiliis eller förkortat “ICH”. Sjukdomen kan även drabba laxfiskar (ex regnbåge i odling) och vi håller nu tummarna för att ålarna inte överför sjukdomen till Ätrans laxar och öringar. Ålarna kan ju även komma i kontakt med havsnejonögonens larver men huruvida dessa är känsliga för ICH finns inte så mycket uppgifter.
Sjukdomsutbrottet är rapporterat till SVA och Länsstyrelsen och vi hoppas att myndigheter och fiskevårdsplan kan anpassa verksamheten i Ätran så att risken för skadliga sjukdomsutbrott minskar i Ätran. Vi har tyvärr utbrottet av Gyrodactylus salaris i färskt minne trots att det nu är över 30 år sedan sjukdomen av misstag fördes in i Ätran.
2020-07-30 Ålyngel utsatta i Ätran är troligen drabbade av den fruktade “vita pricksjukan”. Enligt Wikipedia är fiskarterna ål, mal och regnbåge särskilt mottagliga för sjukdomen. När dessa fiskar trängs samman som exempelvis vid fiskodling, kan sjukdomen leda till 100 % dödlighet.
De sjuka ålarna upptäcktes när Naturnytt spanade in ett 50-tal ålyngel i Ätran natten mellan den 27 och 28 juli. Ynglen var sysselsatta med att försöka vandra till sina uppväxtsjöar i Ätran men de stoppas abrupt av trä- och betongdammar. Detta kan bevittnas varje sommarnatt i Ätran. Läs mer här.
Vad som nu var iögonfallande var att de klättrande ynglen verkade sjuka och betedde sig onormalt. De var slöa, simmade ryckigt, ramlade ned från betongväggen mer än normalt och hade små millimeterstora vita utslag som såg ut att irritera ynglen.
Händelsen har rapporterats till Länsstyrelsen i Halland, Statens Veterinärmedicinska anstalt och till verksamhetsutövaren Uniper. Länsstyrelsen i Halland låter meddela att handläggaren har semester till den 10 augusti. SVA meddelar att de skall höra med Havs- och Vattenmyndigheten om finansiering av eventuella prover. Unipers miljöchef meddelar att han delar Naturnytts bedömning att ålarna drabbats av “vita pricksjukan”. Han meddelar vidare att bolaget natten efter Naturnytts rapport insamlat 200 ålyngel vid kraftverket och att även vissa av dessa yngel drabbats av vita pricksjukan.
Fordom vandrade det in över en miljon ålyngel i Ätran. Kraftbolagen har nu stängt vandringsmöjligheterna varför de som kompensation sätter ut ca 12 tusen ålyngel i Ätran. Bolag och myndigheter köper dessa ålyngel som fångats i England och föds upp i Scandinavian Silver Eels produktionsanläggning för konsumtionsål i Helsingborg.
Naturnytt frågade SVA om SSE haft problem med sjukdomar i samband med årets leverans av ålyngel för utsättning. Svaret är att eventuell information om detta är sekretessbelagd. Uniper meddelar att vid deras “kontakter med SSE har det inte framkommit några hälsoproblem med årets import”.
2020-07-28/29 kl 00:00. Sjuka ålyngel (vitprickiga) som med gemensam kraft förgäves försöker forcera betongdammen vid Ätrafors. Vid tillfället klättrade här ett 50-tal yngel medan Unipers ålyngelsamlare vid dammen saknade ålyngel.
Fakta Ichthyophthirius multifiliis is a large, ciliated protozoan that causes “Ich” or “white spot disease.” This disease is a major problem to freshwater aquarists and commercial fish producers worldwide. All species of freshwater fish are considered susceptible, and the parasite has been found in all areas of the world in both cultured and wild fish. These large parasites cause the characteristic white spots that are often seen on the skin and fins of infected fish. The disease is highly contagious and spreads rapidly from one fish to another without the need for additional hosts” läs mer här
2020-07-22 Vessigebro vägsamfällighetsförening värnar den biologiska mångfalden. De gamla sälgarna sparas och blir hem åt den fascinerande myskbocken.
Saken är den att myskbockens larver lever i gamla sälgar. Dessa har sparats på vägen till återvinningen i Vessigebro. Här lever larven några år innan den kläcks till den fullvuxna bocken.
2020-07-23 Myskbockarna frodas på de vedrika och blomrika ängarna i Vessigebro. Tack vare vägsamfälligehtsföreningens arbete bevaras dessa artrika miljöer.
Vägsamfällighetsföreningen har också förtjänstfullt ordnat slåtter och bränning på den närbelägna Montessoriängen som är full av blommor. Bocken har dukat bord på blomsterängen.
Bra jobbat av föreningen för den biologiska mångfalden! Förutom blombockar ses ängsmetallvinge, bastardsvärmare, kartfjäril och eksnabbvinge flyga på snabba vingar över sommarängen. Dessa miljöer blir alltmer sällsynta men i Vessigebro har vi detta som en del i vår närnatur och kan njuta i fulla drag av “fjäriln vingad”.
2020-07-22 Myskbock på strätta vid Montessoriängen i Vessigebro
Fakta om Myskbocken: Myskbock är en långhorning, vilket de långa antennerna skvallrar om. Hanar av myskbock har antenner som är längre än kroppen, medans honans antenner bara når till mitten av täckvingarna. Namnet mysk kommer ifrån den aromatiskt doftade vätska som skalbaggen avsöndrar ifrån två springor på undersidan av mellankroppen när den blir retad. Myskbocken har en utvecklingstid från ägg till fullvuxen insekt på hela tre till fyra år. Under denna tid lever den som larv i Salix- arter, tex gamla sälgar, där den äter av veden. Larvernas verksamhet blir även till nytta för andra arter. Ofta hittar man larver som större träfjäril Cossus cossus som lever i de håligheter myskbockens larver har skapat. Fakta: artsidan.se
Större träfjäril är en kraftfull art och blir upp till 9 cm. Den trivs liksom myskbocken i de gamla sälgar som finns i de vedrika vägkanter som värnas i Vessigebro.2020-07-20 Sexfläckig bastardsvärmare i “take off” position från åkertistel på Montessoriängen.2020-07-22 Kartfjäril, eksnabbvinge och eldsnabbvinge är några av de dagfjärilar som kan ses på de välskötta ängarna i Vessigebro.
2020-07-14 Jordbruksverket beviljade 2018-01-03 445 000 kronor till framtagande av en förvaltningsplan för Ätran. Nu går den treåriga bidragsperioden mot sitt slut 2020-12-31.
Jordbruksverket skriver i villkoren: “…framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga fiskevårdsområdes-föreningar och fiskerättsinnehavarei Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.
Jordbruksverket skriver vidare: “Framtagande av planen innefattar även framtagande av en webbaserad portal. Portalen ska vara utformad på ett sådant sätt som beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens rapport (förvaltning av lax och öring 2015:20), med syfte att skapa transparens, kunskap och ökad möjlighet till delaktighet i förvaltningen“. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida här.
Projektet beskrivs även på hemsidan för Lokalt Ledd Utveckling Halland LLUH där man kan läsa: “Utvecklings- och förvaltningsplanen ska skapa långsiktighet och säkerställa att den framtida utvecklingen av fisket sker på ett hållbart sätt, att förvaltningen är hållbar med hänsyn till beståndet”. “Projektet skapar också förutsättningar för att mer resurser läggs på fiskevårdande åtgärder i Ätran“. Läs mer här.
Det är mycket glädjande att fiskerättägarna och fiskevården för vandringsfisken nu får sin röst hörd i Ätran. Naturnytt har tidigare rapporterat om allvarlig miljöskada på Ätrans laxbestånd. Läs mer här.
En fiskevårdsplan för vandringsfisken kommer nu mycket lägligt och kan ligga till grund för fiskevårdande åtgärder inför kommande omprövning av Ätrans vattendomar 2027.
Vattenmyndigheten skriver i sitt förslag till åtgärdsplan för Ätran: “För att uppnå god ekologisk potential i befintliga torrfåror/naturfåror krävs det att minimitappningen är minst lika stor som medellågvatten-föringen i Ätran. Minimitappning behöver införas i torrfårorna vid Ätrafors, Yngeredsfors, Bällforsen och Skåpanäs kraftverk där det idag förekommer nolltappning”. “Korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk har en påverkan på nedströms vattenförekomster som ingår i Natura 2000-området. Åtgärder för att minska korttidsregleringens effekter och införa miljöanpassade flöden behövs för att minska miljöpåverkan i den nedre delen av Ätran och stärka bevarandestatusen för lax i Natura 2000-området”. Läs mer här.
Kraftkoncernen Uniper har enligt Wikipedia en omsättning på 72,238 miljarder euro. Om de likt Falkenbergs kommun släppte föreslagen minimitappning i den nu döda åfåran skulle de få en starkare miljöprofil. Varje år som laxar dör i döda åfåran vid Ätrafors är en belastning både för laxbeståndet och bolaget.
Yngeredsforsen är mäktig när vattnet forsar. Ätrans torrlagda åfåror är ca en mil och kan producera hundratusentals laxyngel om Ätrans vatten får flöda fritt. Hertingforsen är ett gott exempel där 30 000 laxyngel har sina uppväxtområden efter 70 år av torrläggning.
2020-06-30 Uniper orsakar upprepad miljöskada i N2000 området nedströms Ätrafors kraftverk och kontroll saknas när det gäller rutiner och tillsyn.
2020-06-30 Instängda laxar hoppar i N2000 området nedströms Ätraforsdammen2020-06-30 Tjuvfiskare har uppmärksammat laxarnas prekära sitution och gillrat fasta linor i hopp om att kuna fånga någon Ätranlax
Vi rapporterade om Unipers tillfälliga vattensläpp i Ätran den 25 juni. Läs mer här. Under en hel dag lockades de lekvandrande laxarna upp i den annars torrlagda åfåran. Unipers förklaring till den oväntade öppningen av kraftverkets dammluckor var att det var väderaktiviteter med åska i luften. Det är något förvånande att en större kraftverkskoncern inte har rutiner som undviker miljöskador även om det är åska i luften.
Men nu har det alltså hänt igen! Måndag 2020-06-29 öppnar Uniper utan förvarning kl 14:20 en dammlucka och 14:30 två dammluckor! En lax kraftigt angripen av fiskmögel syns. Påsläppet pågår ca en timma. Vi frågade oss om fler laxar kommer att lockas upp i Unipers fälla vid N2000 området i Ätrafors?
Vid detta tillfälle var det inte åska i luften, men krafbolagets personal syntes vid kraftverket. De skall ha gjort ett misstag och öppnat två dammluckor som inte stängdes förrän efter en timma? Enligt länsstyrelsen skulle inget mer vattensläpp ske.
Vi besökte dagen efter 2020-06-30 kraftverksdammen vid Ätrafors. De instängda laxarna hoppade i dammen på samma sätt som vid vårt förra besök den 27 juni (i lördags). Vad som tillkommit var att vi såg flera hopp av smålax s.k. börling. Då börlingen nu börjat vandra kan dessa smålaxar ha lockats upp vid måndagens vattensläpp. Flera vattensläpp syns bara göra skadan värre.
Nu har också tjuvfiskare upptäckt de instängda laxarna. De har lagt ut fasta linor för att lura till sig någon av de strandsatta laxarna.
Nu är också häckningssäsong för en stor mängd fåglar. Vi kan bara spekulera i hur många fågelbon som satts under vatten när den terrestra miljön i gamla åfåran plötsligt sattes under vatten. Sädesärlor sågs krypa in i stensättningen vid dammen.
2020-06-30 Sädesärlorna hade boat in sig i kraftverksdammen där vattensläppet skedde. Där sågs även flera exemplar av den gula forsärlan.2020-06-30 Den 450 meter långa åfåran med gräsmark och buskar är lämplig biotop för många häckfåglar. Deras bon har nu spolats bort av den tillfälliga flodvågen på åtskilliga kubikmeter i sekunden.
Naturnytts förhoppning är att vi nu inte skall behöva rapportera om denna miljöskada i fortsättningen. En enkel lösning vore att återställa Ätrans naturliga åfåra och Natura 2000 område med en minimitappning.
PS Från Hedenäs kraftstation rapporteras nu samma typ av driftstörningar som för Ätrafors DS Läs mer här. SVTs uppdrag granskning rapporterar att av 2100 svenska vattenkraftverk är det bara ca 100 som har fungerande fiskvägar… Läs mer här.
PS Lokalbefolkningen rapporterar andra veckan i juli om att döda laxar setts i N2000 området nedanför dammen DS
