Den odlade regnbågen hör inte hemma i Ätran.
Vi får hoppas att någon fiskare tar upp regnbågen på laxpremiären den 1 april. Det finns annars risk att regnbågen sprider sjukdomar till vårt skyddsvärda laxbestånd.
Se den odlade regnbågen här Fiskdata
Det är inte första gången som förrymda regnbågar letar sig upp i Ätran. För några år sedan var orsaken rymlingar från en stor Dansk regnbågsodling.
Läs mer här.
Laxfiskesäsongen öppnar den första april så sportfiskarna får ge sig till tåls ytterligare några veckor innan det är dags för premiärfisket.
Hertingforsen öppnades upp 2013 för fiskens fria vandring. Sportfisket efter lax har pågått i forsen sedan 2018. Falkenbergarna har nu vant sig vid att promenera och fiska utefter den naturliga forsen. Naturlivet med fåglar, fiskar och utter har återkommit. I vintras sågs en utter nedanför Tullbron.
Ätrans laxar registreras nu redan i mars och de första laxarna vandrar upp två månader tidigare till sina lekområden i Högvadsån. Fiskevård med fria vandringsvägar lönar sig.
Nu skall övriga vattendomar i Ätran omprövas enligt Nationella Planen. Synpunkter skall vara inlämnade till vattenmyndigheten senast den 30 april 2021. Fiskeriverket beräknade att korttidsregleringen av Ätran inneburit en årlig förlust av över 30 000 laxsmolt på sträckan mellan Ätrafors och havet. En lugnare reglering skulle innebära stora vinster för Falkenbergs Laxfiske och för naturen i Ätran. Kommande omprövning har stor potential för förbättrat laxfiske och en rikare biologisk mångfald i Ätran.
PS 2021-03-19 I skrivande stund har ytterligare en blanklax anlänt till Ätran. Söndagens lax fick sällskap av en fredagslax som var 100+4 cm lång. Kolla video på Fiskdata här DS
Stockarna och den gamla veden flottades till Tullbron där en modern kranbil tog vid och lastade veden. Totalt handlar det om ett 20-tal så kallade “riskträd”, som ska fällas ner i Ätran säger kommunens arbetsledare för skogsavdelningen på Skog- och kust till lokalpressen. Orsaken är att träden är döda eller så allvarligt skadade att det finns fallrisk.
Även om träden var gamla och sköra var de fulla av liv. Almarna hade spår av almsplintborre som troligen orsakat almsjuka på träden. Det intressanta med “sjuka” träd är att de kan vara fulla av liv. Under barken kröp larver av den ganska ovanliga större kardinalbaggen. De senaste 30 åren finns endast tjugosju fynd av baggen från Falkenbergs kommun.
Falkenbergs kommun har på flera platser förtjänstfullt sparat död ved i s.k. “faunadepåer” där sällsynta vedinsekter kan leva. I Hertingforsen städas inte död ved bort då där lever många insekter som föder vår kära Ätranlax. Naturens nätverk är förunderligt och det är inte alltid det som är “välstädat” är bra för den biologiska mångfalden.
Några högstubbar hade sparats vid Ätrans strand. – Det är för att nedbrytningsorganismer gillar död ved, likaså insekter och fåglar, förklarar arbetsledaren. – Här är en lite mer utsatt miljö så det blir inte riktigt det där lugnet i naturen, men då har vi gjort det vi kan för naturvården, säger han. Miljön i och kring Ätran är av regeringen utsedd till SCI vilket innebär bevarandeområde av internationellt gemenskapsintresse.
Motiveringen lyder: “Nykvarnsholmen är ett positivt bidrag i Linköpings stadsmiljö med fokus på behov och värden för både människor och natur. På platsen möts natur, historia, pedagogik, teknik och estetik. Tekniska förutsättningar har vävts samman med värden för vistelse och ekologi till en helhet som respekterar och ansluter väl till sitt sammanhang”.
Motiveringen fortsätter: “Projektet ger inte bara värden på den specifika platsen utan även i ett större sammanhang, genom att vara en del av stadens planerade stadspark, skapa förutsättningar för ett mer levande vattendrag samt öka allmänhetens kunskap om biologi och historia. Projektet har gett mer än bara en plats och är en del i arbetet mot mer långsiktigt hållbara samhällen.” Läs mer här.
Det kommer allt fler projekt som uppmärksammar behovet av åtgärder för levande vattendrag med goda förutsättningar för vandringsfisken. Flera kommuner och städer använder dessa projekt i sitt positiva arbete för en ökande ekoturism.
Falkenbergs kommun genomförde 2013 ett av Sveriges mest omfattande projekt med att återskapa Hertingforsen i Falkenberg. Destinationsbolaget har tagit fram ett förslag till Besökscentrum med café, informationslokal och föreläsningssal. Förslaget har tagits fram efter flera medborgarförslag på samma tema. Nu hoppas Naturnytt att Falkenberg blir först med att besluta om att realisera dessa planer och få ett eget “Laxens Hus” i Halland. Men förutom Falkenberg så hyser laxens landskap flera fina laxåar och städer som satsar på en hållbar naturturism. Rökt Halmstadslax gick på export från början av 1600-talet till hela Hansaområdet. I Stockholm omtalas att laxen ”ätes af de skönaste damer med synnerlig smak”.
PS 2021-03-14 Kulturhuset Argus vinner årets arkitektpris i Falkenberg. Läs mer här. “Juryn för Sveriges Arkitekter Hallands Pris gratulerar Falkenberg till en vacker byggnad. Juryn ser också fram emot den fortsatta utvecklingen av kvarteret och gymnasieskolan samt den nya stadsparken.” Invånarna ser också fram emot att den nya stadsparken blir en “grön lunga” i den allt mer urbaniserade miljön. DS
Under 2020 beslutade regeringen om en nationell plan (NAP)för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ska säkerställa ett systematiskt och långsiktigt arbetssätt där all vattenkraft omprövas under en period på 20 år från 2022 och framåt. Ätran och Högvadsån skall omprövas år 2024.
Inför de kommande prövningarna gör därför vattenmyndigheterna en genomgång av alla vatten som påverkas av vattenkraft. Syftet är att se till att miljökvalitetsnormerna är väl underbyggda och motiverade och att bästa tillgängliga underlag har använts. Därför går myndigheterna nu ut med en allmän förfrågan om synpunkter för de som kan beröras av eventuella förändringar som vattenkraften orsakar. Förslagen skall lämnas in till myndigheten senast den 30 april 2021. Läs mer här.
Viktiga remissinstanser är Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd (ÄVR). Ätrans vattenråds medlemmar är förutom Falkenbergs kommun bl.a. Hallands Fiskevattenägare, Hallands Sportfiske- och fiskevårdsförbund och Falkenbergs Naturskyddsförening.
Hertingprojektet har inneburit förbättrade möjligheter för naturen och vandringsfisken i Ätran. Nu finns goda möjligheter att genom förnyade miljöanpassade åtgärder för att ytterligare förbättra livsvillkoren och miljön för Ätrans unika fauna och flora. Ätrans Laxfiske kan med rätt åtgärder gå mot en förnyad renässans.
Ätrans årliga produktion av laxsmolt på sträckan Ätrafors till havet har av SLU:s experter (Spjut, Degerman 2018) i dag bedömts till 9140 st. Fiskeriverket (Sjöstrand 1989) bedömde att den årliga smoltproduktionen på denna sträcka minskade med 30 000 till 40 000 laxsmolt när Ätrafors kraftverk byggdes och korttidsreglering infördes. Beräkningarna indikerar hur mycket naturen och laxfisket skulle kunna förbättras om nu gällande vattendomar miljöanpassades.
Men myntet har alltid två sidor. Uniper som äger Ätrafors korttidsreglerar Ätran för att säja mer el när priset är högt och sparar vatten när elpriset är lågt. Således visas på Unipers hemsida att vattenflödet under tre timmar på måndag morron 2021-03-08 ökas från 13 till 57,9 m³/s för att på måndag kväll under tre timmar stängas från 57,6 till 12,7 m³/s. Vid högre basflöde kan skillnaderna vara ännu större.
Vattenmyndigheterna behöver nu stöd från de som värnar om våra vatten för att anpassa de föråldrade vattendomarna till moderna miljökrav. Om detta stöd uteblir är risken stor att domarna även fortsättningsvis anpassas efter maximal ekonomisk vinst.
Naturnytt har tidigare rapporterat om torrläggning av Högvadsån och döda åfåran vid Ätrafors liksom åldöd vid kraftverken. Även dessa missförhållanden kan lätt ordnas genom moderna miljökrav.
Världens sötvattensfiskar utgör 1/4 av alla världens ryggradsdjur och erbjuder mat till 200 miljoner människor. En tredjedel av alla världens sötvattensfiskar hotas av utrotning. Vetenskapsradion.
Visste ni att det finns fler arter fisk i våra sötvatten än i alla världens hav och oceaner? Sjöar, vattendrag och våtmarker är de habitat som har den största biologiska mångfalden på jorden.
Enligt Världsnaturfonden är de goda nyheterna att vi känner till vad som behöver göras för att stoppa utrotningen av våra sötvattensfiskar. Men frågan är om vi är fullt medvetna om att det i högsta grad gäller våra västsvenska åar och Ätran i Halland? Sverige är ett av de utpekade länderna där fisken är under hot. Läs den intressanta rapporten och se hur läget är i Sverige på kartan sid 23 här. Vad är det då som vi borde göra för att rädda fisken och artrikedomen i våra åar? WWF rapporten lämnar sex tydliga förslag:
Genom att anta dessa enkla regler kan länderna säkra tillgången på friska vatten med god tillgång på frisk fisk. Ansvaret vilar tungt på de länder som utpekas i rapporten. Sverige är ett av dessa länder.
I Ätran finns ca 35 olika fiskarter. Arterna vårlekande siklöja, majfisk och staksill är på väg att bli utrotade. Havsnejonöga och ål är kritiskt hotade. Lake och stensimpa är rödlistade. Ätranlaxen är genetiskt unik och har mist sina största lek- och uppväxtområden genom korttidsreglering och vandringshindrande dammar. Korttidsregleringen beräknas årligen döda 30-40 000 laxsmolt. Dammar mellan Ätrafors och Yngeredsfors beräknas årligen minska laxproduktionen med ytterligare 34 500 laxsmolt. Detta skall jämföras med nuvarande produktion som är beräknad till 9 140 smolt (SLU).
Ätrans vattendomar skall omprövas i en första omgång 2024. Synpunkter skall inlämnas till Vattenmyndigheten senast 2021-04-30. Falkenbergs kommun och Ätrans vattenråd är två av remissinstanserna.
Ätrans natur och fiskar är ett världsarv som vi fått att förvalta till kommande generationer. Innan vi ondgör oss över andra kontinenters och länders utrotning av arter kanske vi borde tillse att städa framför egen dörr. Vi har börjat med att “damma av” Hertingforsen. Då har säkert Uniper råd med att fixa övriga “dammstopp” i Ätran. Det gäller liv eller död för våra värdefulla sötvattensfiskar.
Under denna vintervila är djurlivet mycket känsligt för onaturliga störningar. Detta drabbar just nu Ätrans djurliv. Var tredje timma under både natt och dag tvingas laxarna att simma “intervallträning”. Intervallerna växlar mellan en inställning på 12, 35 och 57 m³/s med jämna mellanrum och utan hänsyn till natt eller dag. Fisken är förvarnad för Uniper anger regleringsintervallen på sin hemsida.
Finska undersökningar visar att vinterreglering gör att nejonögonen försvinner från korttidsreglerade vatten. Ätran har haft Sveriges starkaste bestånd av det hotade havsnejonögat och rikliga bestånd av flodnejonöga. Nejonögonen minskar nu i Ätran och andra svenska vatten.
Vinterreglering riskerar även att påverka den känsliga laxrommen som ligger nedgrävd bland älvens bottenstenar. Isgång, underfrysning mm. förvärras och riskerar att blottlägga och göra rommen oduglig.
I korttidsreglerade vattendrag händer det ofta att ynglen stängs inne i vattensamlingar. Risken ökar vid låga vattentemperaturer när fisken inte är lika aktiv och risken är störst för juvenila individer som är sämre simmare och inte hinner simma undan. Läs mer (Calles 2005).
Laxynglen och smolten behöver all sin energi när de i april-maj skall prestera det stora vårruset och vandra till sina uppväxtområden vid Färöarna. Kraftbolagets korttidsreglering är då helt förödande.
De utlekta laxarna “besorna” kämpar nu för sin överlevnad i det iskalla vattnet. De som lyckas överleva och klarar att vandra ut till havet återkommer som värdefulla storlaxar. Korttidsregleringen blir tyvärr dödsstöten för många av dessa laxar. De får inte tillfälle att dra nytta av att vandringsvägen nu är fri vid den nyöppnade Hertingforsen.
Skadorna framfördes 1998 av dåvarande Fiskeriverket i publikationen “Okompenserade skador på fisket orsakade av Ätrafors kraftverk”. Utredningskontoret bedömer i rapporten att den årliga skadan nedströms kraftverket på grund av korttidsreglering består i en förlust av 30-40000 laxsmolt per år sedan Ätrafors byggdes ut. Förlusten av utebliven smoltproduktion uppströms kraftverket mellan Ätrafors och Yngeredsfors bedöms till 34500 smolt. Fiskerikonsulent Gösta Edman vittnar om laxproduktion även i Skåpanäs forsar in i Västra Götaland.
Länsstyrelsen i Halland anger år 2000 ett smoltvärde på 45 kronor. Läs mer här. Årligen skulle då förlusten för enbart smolt vara 1,35 1,80 miljoner kronor i 2000 års penningvärde. På 100 år blir förlusten drygt 135 till 180 miljoner kronor för enbart förlorad laxsmolt nedströms Ätrafors kraftverk. Lokala fiskare bedömde att förlusten av ålfisket var betydligt större än förlusten av laxfisket.
Ätrans vattendomar skall nu omprövas. Sträckan från havet till Ätrafors samt Högvadsån står först på tur. De som har synpunkter skall lämna in dessa före den 30 april 2021. Kanske är det dags för fiskerättsägarna att få kompensation för de skador som aldrig reglerats i Ätran?
Men viktigast av allt är att vi förvaltar och utvecklar Ätrans naturvärden på ett hållbart sätt till glädje för kommande generationer.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har 2018 publicerat Pilotprojektet Förvaltningsplan för Nissan för att ge en god vägledning till att utveckla förvaltningsplaner i övriga västsvenska åar. Planen ger ett antal förslag på hur man kan utöka laxens habitat i Nissan. Läs mer i Åtgärdsplan för nedre Nissan.
Vattenmyndigheterna gav 2015 FUG i uppdrag att stötta arbetet med att ta fram åtgärdsförslag i vatten klassade som KMV. När man tog fram planen för Nissan flödesmodellerades även delar av Ätran för att synliggöra behovet av åtgärder i övriga KMV-älvar. Detta har man tyvärr helt missat i förvaltningsplanen för Ätran!
I stället för att beskriva hur fiskbestånden kan förbättras i Ätran skriver man i rapporten: “I vissa fall ligger viktiga fiskevårdsprojekt bortom fiskevårdsområdets möjligheter. Det gäller framförallt de domstolsförhandlingar som kommer att äga rum inom ramen för nationella handlingsplanen för vattenkraften, och som berör ett flertal vattenverksamheter i området. Vid domstolsförhandlingarna kommer aspekter som fiskvandringsvägar, minimitappning (t ex i torrfåran i Ätrafors) och flödesregim att behandlas. Dessa frågor berörs följaktligen inte i åtgärdsförslagen”.
Om inte fiskevattenägarna föreslår, bevakar och stöttar viktiga åtgärder för laxen och vandringsfisken, vem tar då detta ansvar? Stora skador sker på grund av korttidsreglering i Ätran från Ätrafors till havet. Synpunkter inför omprövning enligt nationella planen (NAP) skall in till myndigheterna senast den 30 april 2021. Den nya förvaltningsplanen som haft en väl tilltagen budget på 445 000 kronor borde ha haft utrymme för att beskriva åtgärder för att öka laxens livsutrymme. De som äger fiskerätten är ju faktiskt part i målet och domstolen kan inte ta ställning till fakta som inte framförs.
Författarna använder dock Fiskeriverkets Utredningskontors referens från 1998 där utredaren fastslår att Ätrafors kraftverk orsakat en oreglerad förlust av laxproduktionen mellan Ätrafors och Yngeredsfors på 34 500 laxsmolt till ett årligt värde av drygt en miljon kronor. Därtill kommer en oreglerad förlust av ca 30-40 000 laxsmolt nedströms Ätrafors på grund av kraftverkets korttidsreglering. Ätrans huvudfåras totala laxsmoltproduktion är i dag endast 9100 smolt! Ätrans nedre fvo lider årligen omfattande förluster som aldrig reglerats i domstol.
Tidigare var det ett stort värde i ålfisket inom Ätrans avrinningsområde. Förvaltnings- och utvecklingsplanen hänvisar i detta avseende till den svenska ålförvaltningsplanen som inte tillvaratar fiskevattenägarnas intressen. Denna plan anger att den jungfruliga ålproduktionen i Ätran före kraftverksepoken var 1878 ålar.
För att ge rättvisa åt Ätran som ålproducent gjordes fångstförsök för att uppskatta Ätrans verkliga ålproduktion. Åren 2010 och 2011 visades genom praktiska fångstfällor att det producerades ca 5322 och 4507 blankålar i Ätran. Det är känt att detta endast är 1-5% av den ursprungliga produktionen, då ålen är akut hotad. Resultaten har publicerats i “Ål i Ätran” som inte finns med i referenslistan. Fiskerättsägarnas förluster när det gäller ålfisket är betydligt större än förlusten i laxfisket.
Värdet av Ätrans laxfiske finns också beskrivet i publikation på Havs- och vattenmyndigheten (Positiva effekter för vandringsfisk i Ätran) samt på Länsstyrelsens hemsida (Samhällsekonomisk analys av Hertingprojektet). Dessa två unika rapporter och referenser på värdet av Ätrans laxfiske är också missade i den nya förvaltningsplanen.
Slutligen skall sägas att Förvaltnings- och utvecklingsplanen för Ätrans Nedre fiskevårdsområde innehåller en hel del läsvärd information. Kompletterad med förslag på organisationsstruktur och fysiska åtgärder för att utöka laxens livsmiljö är det en grund att bygga vidare på. Ätrans internationella miljövärden (N2000) måste få motsvarande tyngd som starka exploateringsintressen.
Är detta något som kan beröra allmänheten? Ja, i allra högsta grad! Vi har i pandemitider blivit allt mer intresserade av att använda naturen för rekreation och fiske. Då är det viktigt med en frisk och levande natur.
Några exempel där utsättningar som var väl menade från början gick helt galet. Signalkräfta sattes ut i Mälardalen för att flodkräftan minskat. Det ledde till att vår inhemska flodkräfta fick kräftpest och nästan helt utrotades i Sverige!
Laxutsättningar gjordes i Norge av svensk östersjölax för att förbättra det viktiga laxfisket. Laxdjävulen (Gyrodactylus salaris) infördes och utrotade ett stort antal inhemska Norska laxbestånd!
Laxutsättningar gjordes i Ätran med lax odlad i Laholms laxodling, som var smittad med Laxdjävulen. Överlevnaden av laxyngel i Ätran minskade med ca 80%. Laxdjävulen har nu spridits till ett stort antal västsvenska laxåar. Krafttag behövs för att hindra fortsatt spridning. Detta föreslogs av Alenäs, Malmberg, Carlstrand redan 1997, läs mer här.
Ålen började försvinna när vi byggde dammar som hindrade ålen att vandra till sina uppväxtsjöar. Vi fiskade då ålyngel i England för att förbättra ålförekomsten i Sverige. Smittsamma sjukdomar och turbindöd gjorde att nu är ålen som art akut hotad!
Har vi då lärt oss något av dessa fatala misstag? Svaret är tyvärr att det är ganska lite vilket återspeglas i Havs nya regler om omflyttning av fisk. Laxdjävulen har inplanterats i Ätran och ett flertal västkustälvar vilket lett till omfattande laxdöd. Sjuka ålyngel noterades i somras i Ätran vid Ätrafors kraftverksdamm. Sjukdomsutbrottet belades av myndigheterna med sekretess!
Detta är förklaringen att Naturnytts redaktör nu svarat på Havs remiss och att vi inte skall fortsätta att begå misstag av den typ som tidigare skett med utsättning av sjuk fisk i friska vatten. Vi vill fortfarande ha tillgång till en levande och oförstörd natur i Sverige! Läs remissvaret här.
Ätrans nedre fiskevårdsområde beviljades 2018-01-03 222.500 kronor från EU:s fiskerifond för att ta fram en utvecklings- och
förvaltningsplan till 2020-12-31. Projektets totala stödberättigade kostnader var 445.000 kronor genom medfinansiering från andra aktörer. I går fredagen den 5 februari 2021 kl 15:08 kom det historiska meddelandet via e-mail:
“Ätrans nedre fiskevårdsområdesförening har tagit fram en utvecklings- och förvaltningsplan i syfte att skapa riktning för vårt fortsatta arbete med att bedriva en hållbar fiskförvaltning. Föreningen förvaltar fisket från Vessigebro till mynningen i havet i Ätran. Arbetet med att ta fram planen har varit relativt omfattande och har utförts av Fredrik Nöbelin och Anna Thorstensson på Huskvarna Ekologi, med bravur. Många av er på sändningslistan och fler därtill har bidragit med viktig kunskap, stort tack! Planen har tagits fram som ett projekt via Lokalt ledd utveckling i Halland och finansierats av Europeiska havs- och fiskerifonden, på uppdrag av oss i föreningen. Detta har varit väldigt viktigt för oss i vårt fortsatta arbete. Vi ser att vi i vår roll kan bidra till att uppnå vissa av de globalt uppsatta målen för en hållbar utveckling, men inser samtidigt att vi inte ensamt bär ansvar och kan inte göra allt på egenhand. Denna plan berör kanske på så sätt även er och vår förhoppning är att den kan komma till gagn för andra i sin strävan och stärka samverkan intressenter sinsemellan”. Johan Bengtsson för styrelsen i Ätrans Nedre Fiskevårdsområdesförening, Projektledare Destination Falkenberg AB.
Jordbruksverket skriver i sin ärendelista för havs- och fiskeriprogrammet att: “investeringen avser framtagande av en utvecklings- och förvaltningsplan och en webbbaserad portal. En utvecklings och förvaltningsplan är ett dokument som beskriver visionen och målet med verksamheten, samt vägen för att nå målen inom fiskevårdsområdet. Framtagande av planen görs av fiskerikonsulent, fiskeribiolog eller annan sakkunnig under ledning av fiskevårdsområdesföreningens styrelse. Vissa delar av framtagandet inbegriper även ett omfattande samarbete med Länsstyrelsen, Falkenbergs Kommun, SLU, Ätrans vattenråd etc. I de delar som handlar om lokal förvaltning av lax och öring sker samarbete även med övriga
fiskevårdsområdesföreningar och fiskerättsinnehavare i Ätrans huvudfåra och dess biflöden i alla vandringsbara delar”.
Förvaltningsplanen ger nu förutsättningar för en utveckling av Ätrans naturvärden. Genom Hertingprojektet har laxuppvandringen ökat från ca 2000 till ca 4000 leklaxar. Om fler habitat nu görs tillgängliga och öppnas och om fler torrlagda åfåror förses med vatten finns goda förutsättningar för att åns ekosystemtjänster förbättras. Falkenbergs kommun har även möjligheten att utveckla konceptet med ett Naturum och informationscentrum för Atlantlaxen enligt det förslag som framtagits av Destinationsbolaget.
Läs mer här: Förvaltnings- och utvecklingsplan för Ätran
