Kategoriarkiv: 2. Vattenblänk

Maxida Märak ”När den vilda älven tystnar”

2026-08-29 I går fick Ätrasalen i Vessigebro finbesök av den samiska artisten Maxida Märak. Föreställningen var något utöver det vanliga, ovationerna svallade och hennes texter och berättelser berörde djupt.

Maxida tackade särskilt för det fina mottagande som hon fick av arrangörerna i Bygdegårdsföreningen, hon kände sig som hemma i den mindre orten Vessigebro. Kanske anade hon också närvaron av Ätran även om denna lilla å inte kan jämföras med Luleälven som är hennes hemtrakter.

Maxida framförde bl.a. med sin behagliga röst sången ”När den vilda älven tystnar” … ”Dansar Norrsken över himlen nog det vackraste jag sett”. I sången beskriver hon visserligen vinterns naturliga grepp, men titeln bär i sig på den laddade symboliken av en älv som tystnat – något som i Sápmi har en dubbel och historiskt tung betydelse. Hon berättade också om en båtfärd med en äldre person över Luleälvens uppdämda magasin. Personen berättade om alla de gårdar och människor som överdämts.

2024-11-07 Ätraforsdammen med vackert norrsken där dalgången, jordbruksmarken och laxens forsar överdämts av den ”gröna” vattenkraften.

Sveriges Radio rapporterar hur dykare skall undersöka de översvämmade samiska bosättningarna i vattenmagasinet Áhkájávrre vid Suorvadammen. Lyssna till inslaget här.

Vi delar denna historia med Maxida, kanske var det därför hon kände sig som hemma? Ätrans dalgångar, forsar och bosättningar är överdämda av Ätraforsdammen, Yngeredsforsdammen, Boadammen, Skogsforsendammen och Skåpanäsdammen. När bolaget invigde ett av kraftverken berättas att de inbjöd de berörda till fest i ”Bergakungens sal”. Någon fick ersättningsgårdar nedströms mot Falkenberg där dalgången inte överdämdes.

Älvarnas forsar tystnar även på grund av torrläggning nedströms vattenkraftverken. Umeå Universitet kartlade och rapporterar 2022 om förekomsten av torrfåror i Sverige. Totalt identifierades och verifierades 972 torrfåror i en databas. 366 av dessa är belägna i Götaland, 323 i Svealand och 283 i Norrland. Läs mer här.

Maxida Märaks röst är fyllig och behaglig. Men när hon jojkar byts den mot en skarp och genomträngande röst. Som skall höras milsvitt. Tolkar hon förfädernas vrede över hur vi med dagens gröna alibi förstör vår ärvda himlajord med brusande forsar? Budskapet är klart som källvatten till dagens politiker i ”När den vilda älven tystnar”.

Berörda och tagna av Märaks sång, jojk och berättelser vandrar vi hemåt från Ätrasalen. Undrar vad våra förfäder kände när de vandrade hemåt från ”Bergakungens sal”?

Ingressbild: Yngeredsforsen torrlades 1964 när vattenkraften byggdes ut .

Särskilt skydd för ålen

2026-08-28 Regeringen beslutade i sommar om ett särskilt skydd för ålen enligt SFS 2026:1504 publicerad den 16 juli 2026. Kommer det att innebära ett faktiskt skydd eller är det endast ett ”spel för gallerierna”?

Enligt 5 a § omfattas ålen och havsnejonögat av ett strikt skydd eller ett förstärkt skydd. Det är förbjudet att avsiktligt
1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar,
2. störa djur, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd,
3. ta bort eller skada ägg, rom eller larver, och
4. ta bort eller skada djurens bon eller på annat sätt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Förbudet gäller alla levnadsstadier och träder i kraft den 1 november 2026.

Så skapar vi ett artskydd som både stärker den biologiska mångfalden och fungerar i praktiken, säger Klimat- och miljöministern Romina Pourmohktari. 

Jordbruksdepartementet rapporterade redan 2008 om den omfattande åldöden i Sveriges vattenkraftverk. År 2008 dödades cirka 250 000 blankålar och 2020 beräknades ca 60 000 blankålar dödas av vattenkraften. Således bedömdes mer än hälften av all ålproduktion dö i våra vattenkraftverk vilket är den utan jämförese största orsaken till ålens försvinnande. Denna allvarliga störning har alltså utan tvekan en avgörande betydelse för artens bestånd (se §5a pkt 2).

Det är därför mycket glädjande att regeringen nu sent omsider beslutat att stärka artskyddet för den akut hotade ålen. Det kommer att ställa stora krav på snabba åtgärder i vattenkraften samt på Länsstyrelserna som tillsynsmyndighet.

Naturnytt har tidigare rapporterat om förhållandena i Ätrans kraftverk. Skåpanäs, Skogsforsens, Bällforsens och Yngeredsforsens kraftverk saknar helt flyktvägar för ålens nedströmsvandring.

2026-08-28 var inga burar för uppsamling av ål installerade vid Ätrafors inför stundande skyfall och därmed kraftig ålvandring. Dessa ålar tvingas då gå genom kraftverkets turbiner där de med stor sannolikhet dödas. Länsstyrelsen har låtit meddela att tillsynen på anläggningen lagts ned i väntan på den nationella miljöprövningen.

För ålens skull får vi hoppas att den nya lagen om särskilt skydd nu kommer att följas av verksamhetsutövarna. Först då blir det ett ett skydd som fungerar i praktiken enligt miljöministerns ord.

Länsstyrelsen behöver också återuppta sin nedlagda roll som tillsynsmyndighet. Annars ser det mörkt ut för ålen och den stora livsmedels- och naturresurs som den kan utgöra vid kristider samt för kommande generationer.

Ingressbild: 2013 Döende ål på rensbandet vid Ätrafors kraftverk.

Tidsresan för upptäckare

2026-08-25 Falkenbergs Tidsresa arrangerades i helgen av Falkenbergs kommun i samarbete med Ekomuseum nedre Ätradalen på 25 kulturhistoriskt intressanta platser i kommunen. Och vilken tidsresa vi fick uppleva vid Yngeredsforsen!

När vi anlände kl.12 2026-08-23 stod skogen och forsen moltyst och lugn. Förväntansfulla besökare började samlas i området vid ”Döda Fallet”. Det var kruttorrt, inte på grund av torkan utan på grund av kraftverksdammarna uppströms vid Yngered, Boa, Skogsforsen och Skåpanäs forsar.

Så släpptes de första dropparna och det hördes ett porlande ljud mellan granarna. Under tjugo minuter blev det starkare och efter cirka en halvtimma dånade forsen fram i all sin mäktighet. På en halvtimma hade vi förflyttats 120 år tillbaka i tiden. Vilken imponerande tidsresa!!! Den blev möjlig tack vare att Uniper tryckte på rätt knapp!

Men vi saknade människorna från denna tiden som kunde berätta. Vi saknade de hoppande laxar som på den tiden satte sin prägel på Ätran. Som av en tillfällighet kryddades vår tidsresa av att vi träffade Botla-Johans sonson som livfullt berättade om sin farfar och hans fiske i Ätran. Det gick rysningar genom kroppen när man träffade en person som personligen upplevt denna tidsresa.

Vem var då Botla-Johan? Han föddes den 3 mars 1880. Han intervjuades 1955 och berättar bl.a. om hur hans far August metade lax. Några citat: ”Här va bofasta bönder som hade fisket som binäring och det vet jag att de kunde ha 2 500 och 3 000 kr på räkning hos Strandberg i Köinge, för sommaren. Detta är sant, jag ljuger inte!! Det var en betydande inkomst för en liten bonne”.” Men ålfisket var ändå större förlust! Nu kommer ingen ål förbi, här är inte öppet utom nån gång då det är överflödsvatten och det blir ingenting med det”.

Intervju med Botla-Johan 1955: Orkade laxen gå upp här i Yngeredsforsen?
Jaha, vid siderna gick den upp. Jag har aldrig mett (metat) nån lax där, men pappa hade mett sådär på 1,5 och 2 kg i sin barndom ovanför fallet mellan Bällforsen och Yngered. Så den gick förbi, det gjorde han.

Nu är det så att EU bestämt att vi till 2030 skall restaurera minst 30% av våra förlorade forsar och laxhabitat. Vad vore då inte lämpligare än att restaurera och ge liv åt Ätrans döda fall vid Yngeredsfors, Bällforsen, Skogsforsen och Skåpanäsforsen? Och orda fria vandringsvägar för lax och ål. Turismen är en av Falkenbergs största inkomstkällor och kommer att bli allt viktigare. Vandringsfiskarnas värde för krisberedskap är underskattad. Som livsmedelsresurs var den en gång i tiden så betydelsefull att den inbringade en femtedel av hela statsbudgeten. Tänk att kunna få restaurera detta svenska kulturarv!

Men att restaurera dessa värden det går väl inte, säger vän av ordning. Då kan man åka till Herting och bese och njuta av Hertingforsen som restaurerades efter att ha varit torrlagd i 70 år. Nu är tid för att Falkenbergs kommun påbörjar den verkliga tidsresan!

Viskan levererar

2026-08-21 Tiotusentals hotade ålar vandrar varje år upp i Viskan. SLU räknar under sommarens invandring dessa ålar minst två gånger i veckan. Regeringen beslutade den 14 juli 2026 om ett strikt skydd för den hotade ålen.

2025 Under några sommarnätter vandrade över tiotusen ålyngel upp i Viskan! Nu har dessa fått ett strikt skydd enligt svensk lag.

Enligt SLU:s årsrapport för 2025 Aqua notes 2026:2 Uppvandring av ålyngel i Viskan insamlade fyra ålyngelsamlare under perioden maj-oktober 2025 80,83 kilo ålyngel vilket motsvarar 239 711 st ålyngel!

Betänk då att om över en kvarts miljon ålyngel insamlades i Viskan 2025 var troligen den verkliga invandringen betydligt större då långt ifrån alla kan fångas!

Därför är det mycket glädjande att den svenska regeringen nu 2026-07-14 tagit beslut om ett strikt skydd för dessa ålar i lagen SFS 2026:1504

Lagen säger att det är förbjudet att 1. döda eller skada ål 2. störa ål, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd. (Fisket omfattas av särskilda regler). Lagen träder i kraft den 1 november 2026.

Sveriges inlandsvatten har fortfarande en betydande produktion av europeisk ål. Enligt Åldataportalen omkommer en stor andel av dessa i vattenkraftens turbiner och galler. Det rör sig om en årlig förlust på tonvis av ål som omkommer helt i onödan då fisksäkra galler finns. (se Hertingprojektet)

Detta är ett stort slöseri med fiskevattenägarnas resurser och den livsmedelstillgång som ålen utgör i kristider.

Det är därför mycket viktigt att även vattenkraften omfattas av att ta sitt miljöansvar för den akut hotade ålen.

Vattenbrist i Ätran

2026-08-18 Stora delar av Ätran ligger torrlagda. Fåglar fiskar och däggdjur stressas hårt av den extrema situationen. Regleringen vid Ätrafors orsakar en förlust av drygt 30% av Sveriges vilda bestånd av Atlantlax.

Varje droppe är viktig för laxen, öringen och de hotade arterna ål och havsnejonöga.

Flödet i Ätran mellan Ätrafors och havet styrs helt av Ätrafors kraftverk. Vattendomen säger att bolaget skall släppa lägst 7 m3/s eller lägst tillrinningen.

De senaste dagarna har bolaget reglerat flödet uppströms i Yngeredsfors kraftverk till mellan 5 och 7 kubikmeter per sekund. Detta flöde rinner till Ätraforsdammen.

Flödet ut från dammen via Ätrafors kraftverk har de senaste dagarna varierat mellan 4,4 till 4,9 kubikmeter i sekunden enligt vkr.se. Denna korttidsreglering på ca 12% under rådande extrema torrperiod är mycket skadlig för Ätrans djurliv. Det ger en obetydlig, knappast märkbar energivinst.

Länsstyrelsen i Halland har låtit meddela att man prioriterat bort tillsynen vid Ätrafors kraftverk eftersom miljöprövning pågår. Detta är en klen tröst för de leklaxar som nu flyter nedstöms i Ätran eller de laxyngel som stängs in i pölar som torrläggs.

Naturnytt menar att det borde vara självklart med miljöhänsyn till Ätrans stora N2000 värden även under tiden som bolagets åtgärder för miljön prövas.

Som ”lök på laxen” har bolaget vid Ätrafors öppnat fingallrets fyra flyktöppningar så att all nedvandrande fisk av katadroma och potadroma arter tvingas passera kraftverkets Francisturbiner i sin vandring mot Vessigebro. Det s.k. ”fiskvänliga” gallret har således hittills varit ur funktion och öppet under hela 2026! Ålens vårvandring har därmed helt missats.

Installerad vattenkraft i Ätran utgör mindre än 4 promille av Sveriges vattenkraft. Ser man enbart till den aktiva regleringen är Ätrans faktiska bidrag till det nationella elsystemets reglerande balans markant mindre i praktiken än 4 promille. Publikationen ”Västkustens laxåar” anger att det årligen produceras ca 206 300 smolt i 24 laxåar. Ätran står för 37 600 av dessa och Utredningskontoret i Jönköping konstaterar att Ätrafors kraftverk orsakar en årlig förlust på ca 65 000 smolt! Regleringen och torrläggningen vid Ätrafors orsakar således en förlust av drygt 30% av Sveriges vilda bestånd av atlantlax!

2026 Ätrans leklaxar flyter nedstöms då de saknar tillräckligt med friskt syrerikt vatten.
2026 Ån torkar och de sista dropparna över laxens lekområden stryps av reglering vid Ätrafors
2026 Laxynglen strandar och blir ett lätt byte för olika predatorer som äter sig mätta på laxyngel.

Ålen och havsnejonögat får ett strikt skydd

2026-08-05 Regeringen beslutade 2026-07-16 att ålen och havsnejonögat skall omfattas av ett strikt skydd så att de kan finnas i livskraftiga bestånd.

Regeringens beslut kungjordes i Svensk författningssamling SFS 2026:1504 och är en ändring i artskyddsförordningen (2007:845).

Beslutet togs för att livskraftiga populationer av dessa arter långsiktigt ska kunna upprätthållas på nationell nivå och att arterna behöver skyddas för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden i bl.a ålförordningen.

Beslutet om strikt skydd innebär att det är förbjudet att avsiktligt
1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar,
2. störa djur, om störningen kan antas ha betydelse för den berörda artens bestånd,
3. ta bort eller skada ägg, rom eller larver, och
4. ta bort eller skada djurens bon eller på annat sätt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.

 Denna förordning träder i kraft den 1 november 2026.

Det är mycket glädjande att Regeringen nu tagit beslut om ett strikt skydd för att rädda de akut hotade fiskarterna ål och nejonöga. Ju förr beslutet börjar att tillämpas desto större möjlighet att rädda den viktiga naturresurs och livsmedelstillgång som ålen betytt för Sverige.

Ansvaret vilar nu tungt på verksamhetsutövarna och Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet att tillse att lagen efterföljs utan undantag.

Sveriges ålbestånd försvinner i dag i rask takt vid vattenkraftens dammar, intagsgaller och turbiner.

Artskyddsförordningen ändras så att ålen får ett strikt skydd vilket innebär att det blir förbjudet att döda eller skada ålar. Enligt åldataportalen (SLU) dog det 2023 vid Ätrafors kraftverk i Ätran 775 kg blankål. Bilden är från uppströms belägna kraftverk vid Yngeredsfors.

Länk till Åldataportalen där man kan se åldöden i ett antal kraftverk.

Äntligen lagstadgat skydd för ålen

2026-08-02 Regeringen utfärdade den 14 juli 2026 enligt artskyddsförordningen ett strikt skydd för ålen i svenska vatten. Lagen träder i kraft den 1 november 2026.

Äntligen har SVTs serier om ålens situation i Uppdrag Granskning ”Den sista ålen” och ”Fiskarnas Rike” nått beslutsfattarna i Regeringen.

Regeringen publicerade den 16 juli 2026 i Svensk författningssamling Förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845) utfärdad den 14 juli 2026 och som träder i kraft den 1 november 2026

En av Sveriges ledande experter på miljörätt kommenterar: ”Det är ju klockrent tycker jag. Stopp för åtgärder som riskerar skada ål”.

Regeringen skall ha en stor eloge för att man beslutat att den akut hotade ålen nu äntligen fått ett efterlängtat lagstadgat skydd.

För ålens skull hoppas vi att regeringens beslut nu kommer att tillämpas vid pågående och kommande miljöprövningar av vattenkraften! Prövningen beräknas ta ca 20 år så vi håller tummarna att det inte är för sent för ålen!

All tillgänglig dokumentation visar att behovet av att rädda ålen undan dödligheten i kraftverken är avgörande för ålens överlevnad!

2026-08-02 20 år efter Naturvårdsverkets artikel i tidningen MiljöAktuellt beslutar nu Regeringen om ett lagstadgat skydd för den akut hotade ålen!

Statens Lantbruksuniversitet har nyligen utvecklat åldataportalen som visar att behovet av åtgärder i vattenkraften är mycket stort!

Som exempel från åldataportalen kan nämnas att det enbart vid Ätrafors kraftverk i Ätran år 2023 omkom 775 kg lekvandrande ålar! Totalt omkom vid kraftverken i Skåpanäs, Skogsforsen, Bällforsen, Yngeredsforsen och Ätrafors endast under år 2023 485+213+103+127+775 kg blankål = 1703 kg lekvandrande ål. Då är antalet skadade ålar inte medräknade!

Vattnet försvinner

2026-07-23 Vattnet i Ätran ”försvinner” någonstans mellan Yngeredsfors och Ätrafors. Om man får tro uppgifterna från SMHI och vkr.se

2026-07-23 Ätran Askome nedströms Ätrafors. vattnet rinner från höger mot vänster. I överkant av bilden.
2026-07-23 Det verkar som att vattenflödet i Ätrafors är mindre än vid uppstöms belägna Yngeredsfors. Trots att det tillkommer en begränsad mängd vatten från avrinningsområdena vid Skärsjön och Gällsjön mellan de båda stationerna. Saken är den att vattendomen säger att 7 m3/s eller lägst tillrinningen skall släppas vid Ätrafors. 12 till 6 kubikmeter i sekunden vid Yngeredsfors räcker nu endast till 4,5 kubikmeter i sekunden vid Ätrafors, vart tog vattnet vägen? PS Även 23/7 uppmättes vid Yngeredsfors ett medelvärde under dygnet på 6 m3/s. 2026-07-24 08:10 visar Uniper prognosen att de 2026-07-29 kl 7-8 skall öka födet till 18,1 m3/s!
2026-07-23 Ätrans lekbottnar vid Askome. Märken på stenarna visar att dessa lekbottnar normalt ligger under friskt forsande vatten. En rapporterad vattenföring på 4,5 m3/s torrlägger nu laxens barnkammare och uppväxtområden.

Vad betyder detta för naturen? Ingen vet med säkerhet men länsstyrelsen har beräknat att 61 000 smolt dör på grund av regleringen vid Ätrafors. Och det är inte de enda livsformer som plågas till döds. Havsnejonögats känsliga larver/levde i de torrlagda sedimenten.

Naturnytt var i dag och dokumenterade effekterna av det ”försvunna flödet”. Bilderna talar för sig själva. Hungriga fåglar som kråkor, hägrar, måsar, skrakar och en havsörn patrullerade över den delvis torrlagda ån i sin jakt på döende och döda fiskar.

2026-07-23 Ätran Aslome. Fisken samlas i hålor och blir ett lätt byte för predatorer. Vattentemperaturen höjs över 25 grader.

Yngel av olika fiskarter var instängda i pölarna, där grönalger frodades i det varma vattnet som har låga syrenivåer. Löjan är en viktig länk i ekosystemet och hundratals yngel var instängda av torrläggningen, tillsammans med flyende lax- och öringyngel som inte klarar denna onaturliga torrläggning. (se bild) Se Martin Falklinds fascinerande film på facebook om löjan här.

2026-07-23 Alger tillväxer medan musslor (Pisidium), snäckor (Lymnaea) och husbyggande nattsländelarver dör vid vattenbrist. (de små stenrören). Fiskens livsförutsättningar och föda försvinner när dessa organismer dör.

Detta är en pågående naturkatastrof i en halländsk å mitt i ett av våra finaste Natura 2000 områden. Skadorna kunde mildras väsentligt om verksamhetsutövaren visade lagstadgad miljöhänsyn.

Tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen i Halland har skriftligen svarat att de pausar miljötillsynen tills den pågående miljöprövningen av den nationella planen (NAP) är avslutad. Denna prövning beräknas ta ca 20 år och utgången för Ätran är oviss.

”Nu ska du få träffa en mycket speciell person. Full av livskraft rinner hon genom våra landskap. Ätran heter hon, och ja, hon är ett levande ekosystem. Ätran är inte en människa utan en å”. Citat från ”Berättelsen om Ätran” på hemsidan för Ätrans Vattenråd.

2026-07-15 Leklaxen stressas av onaturligt lågt och reglerat vattenflöde. Här ses en död leklax flyta nedströms i Ätran vid Falkenbergs hamn.

Naturrestaurering av floder

2026-07-07 Europas floder och åar innehåller över en miljon barriärer som byggts av människor, till exempel dammar, fördämningar och ramper.

Europeiska rådet skriver på sin hemsida om naturrestaurering av floder och flodslätter. Läs mer här.

Rådet skriver: ”I fritt strömmande floder och åar kan vatten, sediment, fiskar och andra organismer förflytta sig. Detta är avgörande för en bättre vattenstatus i EU och för en större biologisk mångfald”.

Rådet skriver vidare: ”Syftet med de nya reglerna om naturrestaurering är att få bort många av de befintliga barriärerna från EU:s floder och åar så att de system där de ingår blir mer sammanhängande”.

”Målet är att införa restaureringsåtgärder för minst 30 % av dessa livsmiljöer i EU som helhet senast 2030. Arbetet bör fortsätta så att 60 % av livsmiljöerna åtgärdas senast 2040 och 90 % senast 2050”.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har fått i uppdrag av Sveriges regeringring att redogöra för utvecklingen vad gäller utrivning av dammar i Sverige och vilka positiva respektive negativa effekter utrivningar kan medföra från nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Läs mer här. Dnr  2026-000174

HaV skriver: ”Sammanfattningsvis kan konstateras att det från 2020 fram tills 2026 utrivits drygt 300 dammar, vilket ska relateras till att det i Sverige finns ca 11 000 dammar. I framtiden bedöms antalet utrivningar som sker på grund av NAP minska samtidigt som utrivningar som sker på grund av restaureringar antagligen kommer att öka. HaV:s bedömning är därmed att det totala antalet utrivningar under de kommande åren kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag”. 

”Med god planering, relevanta utredningar och anpassade skyddsåtgärder kan oönskade konsekvenser av utrivningar i många fall begränsas samtidigt som långsiktiga miljönyttor uppnås”. Havs- och vattenmyndigheten överlämnar härmed uppdraget till Regeringen Klimat- och näringslivsdepartementet”.

Det innebär således att 2020 till 2026 har Sverige åtgärdat 300 av 11 000 livsmiljöer med dammar dvs 2,7%. År 2026 till 2032 bedöms ytterligare 300 dammar dvs 5,5% ha åtgärdats. Med samma takt i åtgärdsarbetet kommer Sverige att år 2050 ha åtgärdat 13,6% av dammarna när EU:s restaureringsuppdrag var att restaurera 90% senast 2050!

HaV:s rapportering till regeringen fastställer således att Sverige ligger mycket långt efter de krav som EU ställer på en bättre vattenstatus i medlemsländerna.

Nu är det upp till Sveriges regering att förhålla sig till dessa uppgifter om Sveriges bristfälliga miljöinsatser enligt EU:s restaureringsförordning.

Vilket val gör vi för Sveriges floder? För arter som ål, lax och havsnejonöga är läget akut och åtgärder kan även få internationell betydelse.

Sveriges naturresurser och livsmedelsförsörjning står på spel. År 1947 registrerade Hushållningssällskapet en fångst av ål på 1,9 miljoner kilo. När Gustav Vasa regerade utgjorde ålfisket 1/5 av statens inkomster!

Sverige har redan ett överträdelsebeslut (INFR(2024)2236) för att vi inte följer EU:s vattendirektiv. Restaurering av våra floder är både lagstiftad och lönsam. Beslutet att följa lagen om restaurering av våra floder borde därför inte ifrågasättas av Sverige.

Åldataportalen ger nya positiva uppgifter om ålen i Svenska inlandsvatten

2026-07-02 Nya åldataportalen kullkastar tidigare uppgifter om ålförekomsten i Svenska inlandsvatten.

2023 Invandrande ålyngel till Viskan. Viskan är ett av de vatten som haft större ålproduktion än vad som tidigare rapporterats. Åldataportalen rapporterar nu att så sent som år 1993 var Viskans produktion av blankål ca 352 ton dvs större än av Sverige rapporterad total produktion för alla inlandsvatten! Aqua Reports 2024:5

Så sent som våren 2024 gjorde SLU Aqua en utvärdering av ålbeståndet i Sverige. Aqua reports 2024:5. Det var den senaste femte uppföljande utvärderingen av den svenska ålförvaltningen som rapporteras till EU. B0 är årlig produktion av blankål i inlandsvattnen och anges till totalt 300 ton. Beräkningen gäller utan utsättning vid naturlig rekrytering och ingen antropogen påverkan (orört tillstånd).

Nu lanseras den nya Åldataportalen. av SLU. Enligt portalen är den naturliga+assisterade årliga produktionen av blankål från de fem västkuståarna Göta Älv, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan under några utvalda bästa år (1966,1993,1960,1969 och 1960) tillsammans över 1000 ton. (1 068,3 ton)! Enbart Ätran stod år 1960 för drygt 107 ton.

Alla övriga Svenska inlandsvatten är då oräknade! Detta visar att rapporteringen av Sveriges ålproduktion till EU är i akut behov av en kraftig korrigering!

Behovet av svenska åtgärder för att rädda den europeiska ålen är alltså mycket större än tidigare beräknat. Samtidigt som ålens situation är akut är det intressant att Svenska åtgärder kan göra stor skillnad. Detta är bl.a. mycket viktigt inför den kommande omprövningen av den svenska vattenkraften.

Åldataportalen lämnar också uppgifter på den nuvarande dödligheten av ål i våra vattenkraftverk. Tio kraftverk i Ätran visade under perioden 2011-2023 en högsta årlig dödlighet på 5 296 kg blankål. Skåpanäs kraftverk uppvisade den högsta enskilda dödligheten där det 2013 dog 1241 kg blankål. Efter installation av fisksäkert betagaller vid Hertings kraftverk vandrar alla ålar här förbi kraftverket oskadda ut i havet. Betagaller kan i princip installeras vid de flesta av Ätrans kraftverk.

Ålförordningen ”RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007” gäller som svensk lag. Förordningen kräver att varje land vidtar åtgärder som räddar 40% av landets jungfruliga årliga produktion av blankål. Vi måste alltså ha tillförlitliga data på den tidigare produktionen av blankål för att kunna tillämpa svensk lagstiftning.