Kategoriarkiv: 1. Naturnytt

Vårens stora vandring

2022-04-05 Vårens stora vandring av olika djurarter har börjat. Vägar, vatten och luft fylls av groddjur, fiskar och fåglar. Nu är de på väg!

Tranorna kommer från sina övervintringsplatser i Frankrike och Spanien. Vissa stannar i Vessigetrakten där de lägger ägg och föder upp sina ungar. Andra flyger vidare till Hornborgarsjön som mellanlandning innan de kanske hamnar i Norge eller Norrland. Närmare 20 000 har nu samlats på åkrarna där de matas av vänliga människor.

2022-03-28Tranor vid Hornborgasjön.

Ätranlaxen börjar nu anlända från Atlanten där vissa växt upp kring Färöarna och Grönland. I skrivande stund har ca 14 blanklaxar med den imponerande sammanlagda längden av 13 meter passerat fiskräknaren vid Herting. Dessa laxar skall nu i höst sörja för artens fortplantning. Passagen underlättas betydligt tack vare Hertingprojektet.

Samtidigt har i dag den första smoltmärkningen påbörjats vid Nydala av miljöpristagarna Berit och Sven-Erik. Smolten, laxens ungar, är nu redo att påbörja den mödosamma vandringen till de uppväxtområden som deras förfäder använt i hundratals år. Vi observerade att laxungarna var i något dåligt skick för att klara den mödosamma, förestående långresan. Kommande nationell omprövning 2024 av Ätrans och Högvadsåns vattenregim kan underlätta för stressade laxyngel. Laxyngel kan påverkas av vattenreglering, försurning, laxparasiten och föroreningar från bekämpningsmedel och reningsverk. Läs mer här. Utsläppen till Högvadsån och Ätran behöver minskas både för laxens och vår egen skull. (dricksvattentäkt). När laxen mår bra är Ätrans vatten bra.

2022-04-05 Laxsmolten som vandrar från Högvadsån är i dålig kondition inför den krävande resan till sina uppväxtområden norr om Färöarna.

Natten mellan måndag och tisdag påbörjade vattensalamandrarna i Vessigebro en betydligt kortare vandring. Den begränsar sig från skogsområdenas övervintringsplatser till våtmarkernas lekplatser. Tyvärr behöver de passera allmän väg och hundratals omkommer i trafiken. Vägsamfällighetsföreningen har gjort inventeringar och föreslagit övergångsställen för dessa ovana och långsamma trafikanter. Vi väntar otåligt på att frågan löses för salamandrarnas skull.

Vårens stora naturvandring har börjat. Vi kan alla dra vårt strå till stacken för att förbättra fria vandringsvägar och se till att värna om djurens uråldriga vandringsleder och uppväxtområden.

2022-04-05 Salamandrar har inget “trafikvett” utan måste hjälpas för att klara passagen över Forsvägen i Vessigebro. Årligen kan det röra sig om tusentals trafikoffer.

Utsatta hajar

2022-04-04 SVT rapporterar om yrkesfiskarnas ilska över att någon dumpat halvdöda hajar i hamnen i Lysekil.

“Yrkesfiskarna rasar mot att någon dumpat pigghajar i en hamn i Lysekil. De är frågande till hur någon kan fånga så stora mängder rödlistad fisk som bifångst. Ordförande i Sveriges Fiskares Producentorganisation menar att det är sannolikt att den som misstänks ha dumpat hajarna fått upp dem genom trålning, och använt sig av omoderna redskap” skriver SVT. Se klippet här.

Ett stort antal rödlistade pigghajar och rockor hittades på lördagen döende på botten i Lysekils hamn. – Det var groteskt, närmast surrealistiskt, säger undervattensfilmaren Tobias Dahlin, som dokumenterade händelsen, till DN. Det rörde sig om ett hundratal fiskar.

Utkasten av pigghaj beräknas till 2,7 ton årligen. Fiskhamnen i Göteborg auktionerar ut tonvis med Pigghaj trots att arten är förbjuden att fiska och landa. Fiskauktioner i Danmark auktionerade 2021 ut ca 72 ton pigghaj till ett försäljningsvärde av drygt 876 tusen danska kronor. Hittills i år har sålts drygt 5 ton pigghaj. Hundratalet döda hajar i Lysekils hamn är bara toppen på isberget när det gäller fisket efter fredad haj.

Att det makabra fyndet av döende hajar och rockor gjordes i Lysekils hamn är helt absurt. Havets hus arbetar här med ett projekt för att bevara just hajar och rockor! Under sommaren 2021 satte de ut odlade hajar och för första gången också rockor. Det är knaggrockor och småfläckiga rödhajar som fötts och växt upp på Havets hus. Sedan 2003 har ca 140 märkta akvarieuppfödda hajar satts ut i Gullmarsfjorden.

500 000 kr samlades in till nya akvarier som nu finns på Havets Hus. I bassängerna får hajarna växa upp i en skyddad miljö tills de blir stora nog att återplanteras ut i havet. Havets Hus har också fått stöd av klass 1b på Torpaskolan i Jönköping som samlade in 5000 kronor till hajprojektet. Hajsläppet är en del i Havets Hus arbete för att bevara livet i havet.

Om någon fiskar upp en av hajarna så skall hajen rapporteras till Havets Hus. Därefter måste hajen släppas tillbaka i havet igen eftersom de är fridlysta och inte får fiskas upp i Sverige. Tack vare märkningen vet vi att hajarna rör sig utmed både svenska och norska kusten och att de kan bli minst 14 år gamla. Läs mer här.

Vilseledande om pigghaj

2022-04-01 Tonvis med pigghaj dumpas (utkast) fortfarande i haven. Tonvis med pigghaj auktioneras årligen ut på nordens fiskauktioner. De ca 100 dumpade pigghajarna i Lysekils hamn är bara “toppen på isberget”.

Havs och vattenmyndigheten har med anledning av den uppmärksammade dumpningen av pigghaj i Lysekils hamn försökt informera om vad som gäller för den akut hotade hajarten.

Några citat från Havs hemsida under aktuellt 2022-03-31:
Vad innebär det att pigghajen är fredad?
Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU-lagstiftning.
Om en fiskare råkar fånga en pigghaj – vad ska fiskaren göra då?

Pigghajen ska omedelbart återutsättas i havet, där den fångades.
Läs mer på Hav:s hemsida här.

Pigghajen är förbjuden att fiska och landa enligt EU lagstiftningen och den totala tillåtna fångstmängden är noll sedan 2011.

Enligt Hav:s rapport 2022:2 sker det ett årligt utkast (dumpning) av drygt två ton pigghaj årligen. Pigghaj salufördes och saluförs på fiskeauktionerna i Sverige och Danmark vilket är märkligt om det sedan 2011 är förbjudet att både fiska och ilandföra fångst av pigghaj.

Vattenblänk har på denna hemsida tidigare rapporterat om den omfattande danska och svenska auktionen på akut hotad pigghaj. Läs mer här. Även den hotade aspen auktioneras ut men det är en annan fisk.

I samband med rapporteringen spärrades Göteborgs fiskauktions hemsida för allmänheten och inloggningsuppgifter krävs för att ta del av informationen om auktioner med pigghaj och annan fisk. Havs- och vattenmyndigheten är tillsynsmyndighet för försäljning av pigghaj på fiskeauktionen i Göteborg. Försäljningen av pigghaj på ärevördiga auktionshallen i Göteborg sker alltså med Havs- och vattenmyndighetens goda minne. I tredje led till konsument kan sedan pigghajen kallas piggvar eller havsål. Eller kanske bli till ingrediens i dyrbar hajfenssoppa.

Vad skulle reaktionen bli om vi öppet auktionerade ut tonvis med akut hotade orkideér eller akut hotade fågelarter till högstbjudande?

“Fridlysta” hajar dumpas

2022-03-31 Ett antal levande och halvdöda hajar och rockor har dumpats i Lysekils hamn.

Dumpningen av de halvdöda hajarna upprör och rapporterna duggar tätt på SVT, dagstidningar och sociala medier. Se de otäcka filmerna från Deep Sea Reporter här.

Martin Rydgren, som är utredare vid Havs- och Vattenmyndigheten, konstaterar via mejl till DSR: “– Fredade arter som fångas ska omedelbart återutsättas så det är alltså inte OK att dom dumpas i hamnen!”

Hav och vatten ger årligen ut en publikation Rapport 2022:2 om havets resurser där den “fredade” pigghajen ingår. Där skriver Hav att efter 2010 beräknas dumpningen av pigghaj vara ca 2,7 ton årligen! Således OK med dumpning av 2,7 ton pigghaj årligen i havet men inte OK med dumpning av ett 60-tal pigghajar i Lysekils hamn?

Vattenblänk har på denna webbplats vid ett flertal tillfällen rapporterat om svenska och danska fångster av den “fridlysta” pigghajen. (Sök på “pigghaj” i sökfältet).

För 13 år sedan skrev Alenäs och Månsson en debattartikel i GP som handlade om fisket av den akut hotade pigghajen. Läs GP:s debattartikel här. År 2011 återkom samma författare om pigghajen med en artikel i tidningen Västerhavet Läs artiklen här. Fisket och dumpningen av haj fortsätter 2022.

Landningarna vid Göteborgs Fiskauktion var tidigare officiella siffror men har nu belagts med sekretess och inloggningskod! Naturnytt får intrycket att svenska myndigheten försöker “mörka” det omfattande fisket och dumpningen av pigghaj. Försäljningen av den “fridlysta” pigghajen har i danska hamnar hittils varit ca 4,5 ton under 2022. De 60 dumpade hajarna i hamnen i Lysekil är bara “toppen på isberget”. Läs mer här.

Tusentals pigghajar saluförs fortfarande på Nordens fiskauktioner alltmedan ärevördiga myndigheter försäkrar att de är “fridlysta”.

Möte vid Trandansen

2022-03-29 Trandansen vid Horborgasjön i Västra Götaland är en av årets höjdpunkter.

Förväntningarna var därför höga när vi i måndags företog resan upp till tranornas Mecka på Västgötaslätten. Väl framme bröt solen igenom diset och vi möttes av det obeskrivbara trumpetandet av tusentals tranor. Antalet turister var förhållandevis få denna måndag och tranorna räknades kvällen innan till 12280 individer.

Det hela är väl organiserat både tranor och tillresta turister och fågelskådare kan få fylla på energidepåerna. Liksom turisterna återkommer många tranor därför årligen till Hornborgasjön.

I år fick vi återse en kär bekant som vi träffade vid Trandansen för tre år sedan den 26 mars 2019! Men säger vän av ordning hur kan ni veta det? Det går väl inte att känna igen en individ bland tolvtusen tranor?

Tack vare Stavanger Museum som driver ett projekt med att individmärka tranor med färgglada ringar kunde vi identifiera “vår” trana. I sommar fyller hon tio år och ringmärktes 2012 i Lismarka, Hedmark i Norge.

Hon har tagit många raster i Vorpommern i Tyskland. Första levnadsåret övervintrade hon i Lac du Marne i Frankrike. Som sjuåring övervintrar hon i Villanueva del Frenso i Spanien, efter det att vi bekantat oss med henne vid Hornborgarsjön. Så man kan lugnt säga att det nu var ett kärt återseende. Synd bara att vi inte talar trana, det hade varit så intressant att få veta ännu mer om hennes händelserika liv. Vi kan konstatera att när det gäller en tranas liv är hon beroende av miljön från Spanien – Frankrike – Tyskland – Hornborgasjön till Grasbakken på Lismarka i Norge.

2019-03-26 Första “träffen” med vår tranbekant.
2022-03-28 Återseendet av vår norska tranbekant från våren 2019

Massdöd av hotade arter i svenska vatten

2022-03-25 Riksdagen beslutade i onsdags att den tidigare beslutade omprövningen av vattendomar skall skjutas upp. Det innebär att massdöden fortsätter under flera år i svenska vatten.

Ansvaret vilar tungt på de politiker som röstat för att den massdöd som pågått under decennier nu får fortsätta. De naturresurser som vi fått att förvalta till kommande generationer försvinner nu i rask takt. Beslutet togs dock med knapp majoritet. Hade alla ledamöter för de partier som röstade nej till fortsatt massutrotning varit närvarande hade beslutet varit att fortsätta arbetet med omprövning för moderna vattendomar och hejda massdöden.

Man skall vara försiktig med braskande rubriker. Därför är det viktigt att redovisa några fakta av den skada som omoderna vattendomar ställer till med:

Harren har försvunnit från Lagan. Majfisken och staksillen var förr rikligt förekommande men ses nu inte varje år i Ätran. (Källa G. Edman). Lekvandringen av naturlig blankål från svenska vatten var före vattenkraftens utbyggnad ca 54 800 000 blankålar (Källa Wikström, Åström). Dagens utvandring av naturligt rekryterad blankål är mindre än 40 000. Över 100 000 blankålar omkommer fortfarande årligen i vattenkraftverken. (Källa Aqua reports 2018:16). Havsnejonögat är hotat och nu är beståndet ca 100 individer. (Källa Länsstyrelsen i Halland). Västkustens atlantlax är hotad och mindre än 5% av de ursprungliga naturliga bestånden återstår. (Källa Havs- och vattenmyndigheten Rapport 2022:2). Ätran har i dag den enskilt största årliga produktionen av utvandrande lax 37600 smolt. (Källa SLU). Enbart korttidsregleringen vid Ätrafors kraftverk orsakar i dag en årlig förlust av 34 500 laxsmolt i Ätrans huvudfåra som därför i dagsläget producerar endast 9000 smolt. (Källa Sjöstrand och Länsstyrelsen i Halland). SVT:s dokumentärer “Fiskarnas Rike” och Uppdrag gransknings “Den sista ålen” som sändes under hösten 2021 förklarar pedagogiskt vad som händer under ytan. Filmen “Fria Vatten” producerades redan 2014 av Firma Caliber i samarbete med Falkenbergs kommun. Se filmen här!

Så illa är det. Så många hotade arter och så många individer går dagligen en plågsam död tillmötes i halländska och svenska vattenkraftverk. Vårt kulturarv som vi fått att förvalta till kommande generationer är på väg att gå förlorat.

Men finns då ingen räddning? Jo, EU har krävt att vi skall införa moderna lagar som värnar om miljön. Politikerna i Falkenberg tog 2012 ett enigt beslut att rädda Hertingforsen. Vandringen av laxfiskar ökade från 2000 till 4000. Elfisken i den tidigare torrlagda forsen visade nu förekomst av 30 000 laxyngel och 3000 ålyngel. Ålynglen som tidigare var utestängda kunde nu fritt vandra uppströms. Detta goda exempel visar att politisk enighet kunde lösa problemen vid Herting. Även massdöden av hotade arter i svenska vatten kan lösas genom enighet och handlingskraft. 10 miljarder kronor har avsatts för ändamålet. Men besluten brådskar!

Hertingforsen var tidigare torrlagd och fisken var utestängd av en betongdamm.

inga miljökrav på vattenkraften

2022-03-24 Sverige beslutade i går att behålla uråldriga vattenlagar och skjuta upp moderna miljökrav som EU:s lagstiftning ställer på svenska och utländska kraftbolag i Sverige.

Saken är den att över 90% av Sveriges 2100 vattenkraftverk omfattas av en uråldrig lagstiftning och saknar fungerande fiskvägar. EU har särskilt påpekat för medlemmen Sverige att denna omoderna lagstiftning snarast måste ersättas med modern miljölagstiftning enligt EU:s regler. Annars riskerar Sverige dryga bötesbelopp.

Läget är akut för västkusten och Halland där mindre än 5% av vårt ursprungliga bestånd av Atlantlax kvarstår! Ålen är akut hotad och ålynglen klättrar förtvivlat på dammar och kan inte nå sina uppväxtområden. Ålhonor slaktas saklöst i tusental vid kraftverkens galler och turbiner. De kommer aldrig till Sargassohavet för att leka.

Godkänd (!) ålslakt enligt nuvarande omoderna vattendomar vid kraftverken i Ätran! Politikerna beslutar nu att pausa beslutad omprövning och tillåta fortsatt ålslakt. Har de missat pågående ålmassaker eller tycker de att nuvarande hantering, där de hotade ålarna körs till soptippen för att ruttna, skall fortsätta?

Dokumentären “Fiskarnas Rike” visar tydligt värdet av vår unika natur under ytan. Uppdrag Gransknings program “Den sista ålen” visar tydligt den skada som vattenkraften orsakar Sveriges och Europas ålbestånd. Politikernas beslut att denna slakt av hotade arter skall fortgå utan miljöåtgärder är obegripligt. När de fått entydig information om det akuta läget.

Instängd Ätranlax drabbad av nolltappning där prövningen av torrläggningens eventuella miljöskada nu skall skjutas upp.

Det är mycket anmärkningsvärt att Sveriges riksdag nu beslutat att omprövningen av den svenska vattenkraften skall senareläggas. Vi borde istället göra vattenkraften miljövänlig så som görs i andra älvar i Europa, Sydamerika och Nya Zeeland. Energimålet och miljömålet skall enligt tidigare riksdagsbeslut jämställas. Partier som vill pausa omprövningen menar att “Sverige ska utnyttja alla möjligheter och undantag för att minska negativa effekter på vattenkraftselen”. Jämställdhet är bortglömt då över 99% av ålen och över 95% av naturlaxen redan har “offrats” för vattenkraften. Jämställdheten innebär inte ens att vi skall kosta på oss att rädda de sista spillrorna av den limniska miljön. De partier som inte accepterar EU:s moderna miljölagstiftning tar på sig ett stort ansvar när de utraderar laxen och ålen som är en naturresurs vi fått att förvalta till kommande generationer.

Det var 161 röster för att vi skall pausa omprövningen och 141 röster för att vattenkraften skall miljöanpassas. Kraftbolagen har beviljats en skattelättnad med 70 miljarder kronor under 20 år med 3,5 miljarder per år. Vattenkraften har redan avsatt 10 miljarder av dessa skattepengar i Vattenkraftens Miljöfond. EU-kraven kvarstår, pengarna finns men förbättringarna skall pausas enligt politiska beslut! Slakten av hotade miljöer och arter fortgår i Sverige. Detta är en ödesfråga för de svenska sötvattensmiljöerna och vandringsfisken. Läs mer här.

Alla naturligt invandrande ålyngel stoppas i Sverige av dammar. Utan ålyngel ingen ål…

Celia kom till Falkenberg

2022-03-18 Hon svepte in som en stormvind från Afrika. Hon var lugn men hade med sig sin sand från Sahara. Den strödde hon som ett flor över den svenska västkusten.

2022-03-18 Bilägare i Falkenberg fick sina bilar beströdda med Celias puder från Sahara.

Sanden har färdats norrut med luftströmmar på hög höjd över Europa. När regnet faller tvättas partiklarna ut och lägger sig som ett täcke över byggnader och bilar. Detta är en påminnelse om att vad som händer i Sahara och andra världsdelar kan påverka miljön i Europa och Sverige.

2022-03-18 Även glasbordet i Vessigebro bar tydliga spår av Celias framfart. Små sandkorn bildade mönster efter regnet.

Detta meterologiska fenomen är inte helt ovanligt och kan förekomma i Europa någon gång per år. Orange solnedgångar är också ett tecken när fenomenet är på gång.

2022-03-18 Fönstren mot väster i Vessigebro hade också fått en påhälsning av sand från Sahara.

Fönstret mot väster visar tydligt vår förbindelse med andra länder och världsdelar. Vi glömmer lätt att vi på 70-talet fick surt regn från kontinenten vilket tog död på livet i tusentals svenska insjöar. Men denna gång var det bara ett rent sandprov från Sahara efter Celias besök. Och vi är ju vana sanden mellan tårna från Skrea strand.

Första blanklaxen i Ätran

2022-03-18 I morse filmades den första nystigna blanklaxen i webbkameran i Hertingforsen.

Källa: www. fiskdata.se

Första blanklaxen i Ätran är ett gott vårtecken. Laxfiskepremiären startar om två veckor den 1 april. Det är ett gott tecken när laxen börjar stiga i ån. Alla uppmanas dock att hålla laxens fredningstider då fiskare siktats på sträckorna i Vessigebro.

Ätrans laxstam är unik och fiskevårdsåtgärder har redan vidtagits för hundratals miljoner kronor. Havs- och vattenmyndighetens årliga rapport 2022:2 om fiskarnas beståndsstatus visar att det endast återstår 5% av Sveriges vilda atlantlaxbestånd jämfört med 1800-talet. Det behövs krafttag för laxen.

Korttidsreglering av Ätran beräknas enligt länsstyrelsen årligen orsaka en okompenserad laxdöd av 34 500 smolt. 2024 är året då Ätrans omoderna vattendomar skall ersättas med miljövänliga, moderna vattendomar.

Fiskarnas Rike

2022-03-03 Martin Falklind avslutade i torsdags på Halmstads bibliotek sin föreläsningsserie om “Fiskarnas Rike”.

Föreläsningarna bygger på den fantastiskt välgjorda trilogin, som sänts i SVT om Fiskarnas Rike. Tre olika livsmiljöer beskrivs: Älvarna, Sjöarna och Havet.

Vi svenskar har nu tacksamt fått ta del av den skatt som Martin funnit när han mödosamt tillsammans med sina medhjälpare filmat och skildrar den svenska naturen och vad som finns “under ytan”.

Där finns ett rikt fisk- och djurliv som man bara trodde fanns på sydliga korallrev, varifrån ett otal filmer sänts på svensk TV. Martins produktion om de svenska vattnen är därför ett unikt bidrag till den svenska folkbildningen. Filmen väcker till eftertanke och visar att vi i svenska vatten har en outsinlig naturresurs väl värd att vårda.

Martin Falklind berättar om hur Tonfisken är på väg att återkomma till svenska vatten när överfisket upphörde.

Dokumentären visar också att det under radarn även finns “fula fiskar” som exploaterar och överutnyttjar våra vatten. Det kan röra sig om allt från överfiske med massutrotning till total utestängning och avdödning av alla vandringsfiskar i värdefulla uppväxtmiljöer.

Martins trilogi och föreläsningar inger dock hopp inför framtiden när han visar ett antal goda exempel. Hertingprojektet löser fiskvandringen och en torrlagd fors har lämnats tillbaka. Torskfiskt frodas i Öresund där trålare alltid varit förbjudna. Island har ett blomstrande laxfiske där man kombinerat fisket med en bra förvaltning.

Fiskarnas Rike visar vilka förunderliga naturtillgångar vi har i våra svenska vatten! Denna naturresurs har varit våldsamt misshushållad men med en självklar respekt för denna undervattensvärld kan vi återupprätta Fiskarnas Rike.