2021-12-30 Riksdagen beslutade den 25 november 2021 att uppmana regeringen till nio åtgärder för att rädda fiskbestånden. Naturnytts nyårsönskan kan bli verklighet!

Detta beslut understryker allvaret i den akuta situation som råder för flera svenska fiskbestånd. Samtidigt inger det ett visst hopp inför framtiden att den svenska Riksdagen nu pekar med hela handen för att värna om den sargade svenska naturen. Beslutet finns här.

I beslutet uppmanar Riksdagen Regeringen att:

• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse 
• fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Beslutet kommer i rätt tid. Hertingprojektet har med sitt goda exempel visat på åtgärder för både uppströmsvandring och nedströmsvandring av alla hotade fiskarter. Med vissa modifieringar kan liknande åtgärder nu vidtas vid ett stort antal av Sveriges ca 2100 fiskslukande kraftverk. Läs mer om det goda exemplet här.

Vattenkraftens Miljöfond har dessutom 10 miljarder kronor på ett konto som är avsett att klara finansieringen av dessa åtgärder. Vattenkraften gör dessutom rekordvinster vilket underlättar investeringar. Redan 2010 investerade svenska Vattenfall 20 miljoner euro i Europas största fiskväg i floden Elbe norr om Hamburg.

Svenska Vattenfall godkände att bygga fiskvägen som en kompensationsåtgärd vid byggnation av sin närbelägna kraftstation Hamburg-Moorburg. Denna åtgärd hjälpte migrerade fiskar att passera dammen vid Geesthacht som byggdes för över 50 år sedan. Över 40 000 fiskar passerar nu dagligen vilket ger Vattenfall goodwill. År 2013 passerade den miljonte fisken som var en lake. Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

Nu väntar de svenska vandringsfiskarna på att de skall få fler fria vandringsvägar förbi stängda kraftverk under 2022. Det brådskar för hotade laxar, havsnejonögon, majfiskar, ålar och lakar.

Den svenska laken går en säker död till mötes när den försöker vandra förbi kraftverken i Ätran, medan kusinen från Tyskland klarar vandringen i Elbe i Vattenfalls fiskväg, som är störst i Europa.

2021-12-24 SLU visar i en ny rapport att den vilda laxen på Sveriges västkust är påverkad av odlad lax.

Det är sedan länge känt att lax från norska odlingar tar sig upp i norska älvar och leker med vilda laxar. Detta har utarmat en stor del av de naturliga norska laxbestånden. De senaste 30 åren har antalet leklaxar i norska älvar halverats och minskat från ca en miljon till en halv miljon.

Nu visar en svensk-norsk studie att även laxälvarna på svenska västkusten är påverkade av främmande, odlade laxar.

Laxen som odlas i kassar har avlats för att få egenskaper som passar storskalig livsmedels­produktion. Den är tydligt genetiskt avvikande från vild lax och sämre anpassad till att klara sig i naturen. När odlad lax reproducerar sig med vild lax blir effekten att populationens överlevnad försämras då genetiska skillnader mellan olika laxbestånd innebär förlust av biologisk mångfald, som riskerar artens långsiktiga anpassningsförmåga, säger Stefan Palm, huvudförfattare och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU till Natursidan. Läs mer på SLU:s hemsida här.

Forskarna har bl.a. undersökt Ätran, Örekilsälven, Göta Älv och Lagan. Hur stor är då andelen vildlax i dessa älvar? Bäst är läget i Örekilsälven (98%) och Ätran (91%). Mer påverkade är Göta Älv (25%) och Lagan (41%). Länk till den vetenskapliga artikeln här.

Hur påverkas då den vilda laxen av dessa odlade “skräpgener”? Forskarna varnar i rapporten för att införandet av odlade gener i vilda laxpopulationer visat sig ge betydligt lägre överlevnad från 0+ till 2+ laxyngel och är ett potent hot mot överlevnaden av vilda laxpopulationer.

Västkustens 23 laxbestånd består ofta av relativt få individer vilket gör att de är särskilt känsliga för denna genetiska förorening. Vattenkraftens odling av hundratusentals laxar för utsättning i Lagan och Nissan är i detta avseende förkastlig, särskilt i kombination med rymlingar från Norge.

Laxförvaltningen glömmer ofta denna aspekt när man räknar med MSY dvs hur många leklaxar som behövs för ett hållbart laxbestånd. Det är viktigt att även ta hänsyn till beståndets motståndskraft (resiliens) mot påverkan som försurning, torka, miljögifter, bekämpningsmedel, temperaturförändring, sedimentering, parasiter, pelagiskt fiske mm.

Den bästa försäkringen för att bibehålla starka laxbestånd är att ordna fria vandringsvägar och göra tidigare lekområden tillgängliga för laxen. Dagens förhållanden i Ätran ger en beräknad produktion av ca 9000 laxsmolt mellan havet och Ätrafors. Myndigheterna beräknar att om vattenkraftens oreglerade skador vid Ätrafors åtgärdades, skulle ytterligare 34 500 laxsmolt produceras i Ätran.

Inför kommande omprövning i den Nationella planen är det mycket viktigt att dessa oreglerade skador beaktas i alla älvar. Räknar man enbart på hur många laxar som behövs för att bibehålla dagens produktion (MSY) så kommer många västsvenska laxbestånd att utarmas genetiskt och på sikt försvinna. Hertingprojektet har fördubblat uppvandringen av leklax. Den positiva effekten skulle ytterligare förbättras om de oreglerade skadorna vid Ätrafors åtgärdades och laxen får tillgång till fler lekområden.

Fria vatten – EU kommissionens råd för att uppnå Agendan för 2030 finns här.

2021-12-10 Den europeiska ålen har sina uppväxtområden i stort sett i alla Europeiska sötvattensområden. Enligt vattendirektivet har Europa en gemensam modern lagstiftning där miljön prioriteras. Sverige är ett av de länder där EU:s lagstiftning tillämpas strängast. Eller?

SVT:s Uppdrag Granskning rapporterade nyligen om situationen för ålen i svenska kraftverk. Ätran producerar årligen enligt “Ål i Ätran” ca 5000 blankålar som skall vandra till Sargassohavet för att leka. I stort sett 100% av alla dessa ålar omkommer längs vägen i vattenkraftverkens galler och turbiner. Se ingressbild och bild nedan.

Krafttag ål är en sammanslutning av de 8 största bolagen som verkar i svenska älvar. De är ägare av ca 380 vattenkraftverk och UG visar att vid endast fyra av dessa kraftverk har en helhetslösning införts som effektivt hindrar åldöden. Vattenfall är här en av de största aktörerna och drog förra året på grund av dålig lönsamhet in sitt stöd till Krafttag ål.

Krafttag ål rapporterar i en studie om “Skonsam drift av vattenkraftverk vid ålvandring”, där de visar på ett antal goda exempel. Vattenfall är medförfattare: “Ålars passage genom Kaplanturbiner i floden Meuse (Maas), som rinner genom Belgien och Nederländerna, visade att dödligheten minskade från 25 till 8% då man ökade körningen från 30 till 100m3/s. Läs mer här.

Men hur är det då egentligen för ålen i Nederländerna? Jo, svenska Vattenfall äger kraftverket Lith i Maas där det enligt blinker.de dör tusentals ålar varje år. Blinker rapporterar nu 2021-12-06 att Vattenfalls kraftverk är den största flaskhalsen för ålvandringen i Nederländerna. Varken holländarna eller ålarna har läst rapporten att Vattenfalls kraftverk i Maas har en skonsam drift för ålen.

Tingsrätten i Amsterdam har därför beslutat att stänga Vattenfalls “skonsamma” anläggning till årsskiftet. Ministern för infrastruktur och vattenförvaltning Barbara Visser har förklarat att Vattenfall antingen måste stänga anläggningen eller betala höga straffavgifter. Läs mer här.

Vad händer då med de holländska ålarnas olycksbröder i Sverige? Anmälan till Länsstyrelsen i Halland resulterar efter ca 10 månaders handläggning i följande svar: Länsstyrelsen i Hallands län bedömer att ärendet inte föranleder några åtgärder från Länsstyrelsens sida. Ärendet avskrivs från vidare handläggning. (Not ärendet avser åldöden i Ätran)

2021-12-05 Ordspråk, tänkespråk och sentens är kända begrepp. Men vad är ålspråk?

Ålar har funnits i ca 70 miljoner år och fiskar är väl stumma? Nej, det är bara en förutfattad mening. Sture Palme´r har spelat in ålarnas kommunikation. De har dels kluckande ljud och dels en “sång” som påminner om valarnas komplicerade kommunikation. Lyssna på ålen här 1:45 min in i inslaget.

Naturnytt inspirerades av detta och satte samman ett antal “ålspråk”. De skall avnjutas med “en nypa salt”.
Ett av dessa blev: “En svensk ål tiger”. Det anspelar på att den oftast är död, flyter med strömmen och är randig av kraftverkens galler. Döda “tigerålar” har vi fotograferat vid upprepade tillfällen, se bilden överst på sidan.

Om ni önskar kan ni läsa fler ålspråk nedan.

2021-11-30 Riksdagens alla partier (utom KD) beslutade i torsdags att regeringen skall ta initiativ för att öka antalet åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Läs beslutet här.

Sveriges 2100 vattenkraftverk har turbiner, galler och dammar som alla hindrar vandringsfisken från att besöka de “smultronställen” där de sprider sina gener och söker sin föda i viktiga uppväxtområden. Vilka fiskarter är det då som är beroende av fria vandringsvägar i våra vatten? Överraskande för de flesta är nog att detta gäller i stort sett alla av Ätrans ca 35 fiskarter! Denna rikedom på art- och individnivå är en förutsättning för ekosystemens resiliens (robusthet) mot olika hot som ex. torka och översvämning. Det säkrar också de hotade arternas plats i ekosystemet.

De mest kända vandringsarterna är kanske den katadroma ålen och den anadroma laxen som är beroende av sina vandringar mellan havsområden och sötvattensområden. Mindre kända vandringsfiskar är kanske ett stort antal potadroma, långväga vandringsfiskar som är beroende av sin vandring inom olika sötvattensförekomster. Därför filmas många av arterna i fiskkameran vid Herting. Kameran har varit i drift 2014-2021 och under dessa år har ca 20 olika fiskarter passerat kameran. Uppströms Herting ligger det många olika fiskarter döda och döende på kraftverkens intagsgaller.

Ett exempel på en långväga potadrom fiskart är gösen. Naturnytt besökte under gårdagen 2021-11-30 ett kraftverk i Ätrans vattensystem. Där låg sju döda gösar, en ål och en mört som alla fallit offer för gallerdöden. Den största var en imponerande göshona på 85 cm som torde ha vägt ca 7 kilo. Denna fisk är ca 20 år gammal och bär på över en miljon romkorn varför hon hade ett stort genetiskt värde och var viktig för gösbeståndets fortlevnad. Den mindre hanen vaktar rommen efter leken så att den inte blir uppäten av andra fiskar. Nu transporteras hon tillsammans med de övriga offren till tippen av Unipers entreprenörer.

Nu väntar vi med spänning på att den nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg och den nya miljöministern Annika Strandhäll kommer att genomföra Riksdagens beslut om ökade åtgärder för att minska vattenkraftens påverkan på hotade arter!

Publikationen “Ål i Ätran” där bl.a. Unipers miljöansvarige är författare, visar att det årligen produceras och omkommer ca 5000 blankålar i Ätran, varför åtgärdsbehovet där är akut. Riksdagen har nu 2021-11-25 i stor enighet beslutat att regeringen skall vidta åtgärder!

Naturnytt har tillskrivit Länsstyrelsen och frågat om fiskdöden (transporterna) dokumenteras, vilket kunde vara intressant för att bedöma behovet av åtgärder. Länsstyrelsens svar finns att läsa här.

2021-11-27 Sveriges riksdag beslutade i torsdags uppmana regeringen att ta initiativ för “ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter, inte minst den hotade ålen”. Läs beslutet här.

Bakgrunden till Riksdagens uppmaning finns att läsa i Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU6. Läs betänkandet här. Riksdagen har med en stor majoritet av 289 ledamöter ställt sig bakom Jordbruksutskottets betänkande.

Uppmaningen till Regeringen är att: “ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter”.

I betänkandet kan man bl.a. läsa: “Det pågår en miljöanpassning av svensk vattenkraft med ambitionen att nå målen i dels EU-rätten, dels energiöverenskommelsen. Sedan januari 2019 har Sverige ett nytt regelverk som innebär att alla vattenkraftverk ska förses med moderna miljötillstånd (prop. 2017/18:243, bet. 2017/18:CU31, rskr. 2017/18:383). Det nya regelverket innebär en skyldighet att ha moderna miljövillkor för alla vattenverksamheter som har eller har tillkommit för att ha en funktion för att producera vattenkraftsel”.

“Havs- och vattenmyndigheten rapporterade hösten 2018 de åtgärder som vidtagits inom den svenska ålförvaltningsplanen. I fråga om turbindödlighet framhåller myndigheten att detta är ett område som myndigheten framöver avser att fokusera på. Enligt uppgift från Havs- och vattenmyndigheten pågår det nu förhandlingar mellan myndigheten och de sex största kraftbolagen om former för det fortsatta åtgärdsarbetet. Enligt myndigheten är målet att nå långsiktiga lösningar”.

SVT Uppdrag granskning belyste 2021-10-20 problematiken och det akuta läget i programmet “Den sista ålen”. Se programmet på SVT Play här. Riksdagen uppmanar drygt en månad senare regeringen att ta itu med detta akuta problem. Det är snabbt jobbat!

Riksdagen biföll Jordbruksutskottets förslag med 289 Ja, 20 Nej, 40 Frånvarande och ingen ledamot som avstod. Nej rösterna kom från KD. Enigheten innebär att oavsett regering skall fler åtgärder vidtas för att komma tillrätta med vattenkraftens negativa påverkan på hotade arter såsom vandringsfisken och ålen.

Naturnytt hoppas nu att Regeringen följer Riksdagens uppmaning. Myndigheter och kraftbolag måste snabbt komma överens om nödvändiga åtgärder för att vandringsfisken skall få fria vandringsvägar. Ålen, havsnejonögat och majfisken är akut hotade vilket innebär att de riskerar att utrotas. 10 miljarder kronor finns avsatta för ändamålet i en miljöfond. BMT, bästa möjliga teknik, för åtgärder finns presenterad i Heringprojektet. Läs mer på Havs- och vattenmyndighetens hemsida bla. under rapporter Hertingprojeket – positiva effekter här.

2021-11-26 Liberalernas landsmöte behandlar frågan om fria vandringsvägar i fiskarnas rike.

Frågan om fiskarnas fria vandring har nu blivit en fråga i det politiska spelet i jakten efter väljare. Hundratusentals glada laxar och hotade ålar hälsar programmet med hurrarop då det innebär en nystart för dem i de svenska vattnen.

– Liberalerna har den mest offensiva politiken för att återskapa de naturvärden och den biologiska mångfalden som påverkas väldigt hårt av vattenkraftverks utbyggnad, säger Pär Löfstrand i Liberalernas partistyrelse. Förslag till landsmötesbeslut: Programmet kan läsas här.

Omprövning av vattendomar som tillåter
torrläggning av älvfåror

1. att landsmötet beslutar att verka föromprövning av miljöskadliga vattendomar
2. att vattendomar som tillåter torrläggning av älvfåror ska prioriteras
3. att verka för att torrlagda älvfåror återfår strömmande vatten
4. att arbeta för att avveckla ineffektiva eller olagliga dammar.
5. att uppmana staten till stötta alla kraftverks- och dammägare med likvida medel för att ha råd att riva dammar.
6. att Liberalerna verkar för att återställa förstörda vattenmiljöer.
7. att arbeta för att riva bort småskalig vattenkraften i vårt land och i stället satsa mer på att utveckla den befintliga vattenkraften och miljöanpassa denna med t.ex. fångstgaller för fisk och att torrfåror försvinner med ledande fiskefåror så att t.ex. laxen igen kan flöda i Porjus i Norrbotten där historien en gång började

Tyvärr har tryckfelsnisse smugit sig in i den andra attsatsen. Eller är det vattenkraftsnissen som spökar? Ordet skall inte vara prioriteras utan omprövas! Eller? Naturnytt hoppas att motionerna antas och att detta misstag (?) då har rättats!

Vandringsfiskarna behöver dels fria vandringsvägar och dels att vi värnar om deras biotoper där vatten i alla torrlagda åfåror borde vara en självklarhet. Vi kan inte leva utan luft och fisken kan inte leva utan vatten. Enbart i Ätrans nedre delar innebär torrlagda åfåror att ca 70 000 ålar och ca 700 000 laxyngel mist sitt hem.

2021-11-20 Debattens vågor har gått höga bland forskarna var den Europeiska ålen har sitt hem. Ålens liv beskrivs fortfarande dels med skrönor och dels med mer vederhäftig forskning.

Förr hävdade de lärda att ålen kunde gå på land och äta gräs och ärtor. Vissa strömningar hävdar i dag att våra inlandsvatten inte haft en betydande ålproduktion. Därför behöver man inte åtgärda artificiella Vattenfall och dammar som hindrat ålens vandringsvägar. Då behöver man inte återställa den rikliga ålproduktionen i alla våra inlandsvatten. Denna “skröna” har nu en gång för alla punkterats av Sveriges ledande ålforskare vid SLU: Slutreplik: Inlandsvattnen livsavgörande för ålen – Altinget – Allt om politik: altinget.se

Läser man om ålens utbredning från ex. ansedda Fish Base ser man att det finns rikligt med noteringar av ålförekomst i inlandsvattnen, så även i våra norrländska älvar. Kombinerar man det med SMHI:s dammregister med över 10 000 svenska dammar och över en miljon Europeiska dammar (källa AMBER) behöver man inte vara forskare för att förstå målkonflikten.

Riklig ålförekomst noterades redan av Carl von Linné på Skånska resan 1749 från Råbelövsjön i närheten av Kristianstad där man kunde fånga 200-300 blankålar om morgonen. Sverige har 119 huvudvattendrag där åarna har en längd av ca 192 000 km och över 100 000 sjöar. Alla dessa vatten var inte bara livsavgörande för ålen – ålen var även en viktig del i inlandsvattnens fungerande ekosystem som gav ekosystemtjänster. “Förlusten av laxfisket var stor när kraftverken byggdes på 1900-talet” säger en laxfiskare ovanför Ätrafors i Ätran där han hade årliga inkomster överstigande 100 000 kronor från laxfisket. Men han tillägger: “Men förlusten av ålfisket var mycket större”. Det är dessa tillgångar som håller på att gå förlorade för naturvård, landsbygdsutveckling och turism.

Nu skall svenska avrinningsområden omprövas med vattendirektivet, ålförordningen och modern miljölagstiftning som grund. Den svenska vattenkraften producerar ca 65 TWh el. Maximalt 1,5 TWh av dessa skall avsättas för att gynna miljön. Produktionen får inte minska till mer än 63,5 TWh. De svenska inlandsvattnen producerade ca 65 miljoner blankålar årligen före kraftverksepoken. De sex största elbolagen har ett “frivilligt” åtagande att inte fler än 60% av blankålarna skall omkomma i deras turbiner…… kanske kan “modern miljölagstiftning” ändra detta så att ålen som funnits i 30-70 miljoner år får en chans att överleva. Och att ålyngeln får dörrarna öppnade till sitt hem i inlandsvattnen.

Vad säger ålen själv om saken? Lyssna här ca 1:40 in i inslaget!